Folket som försvann

Bildresultat för freedom art

Modern politik Àr av naturen en vetenskap som Àr avskild frÄn samhÀllets faktiska funktion. Den Àgnar sig Ät abstraktioner eller koncept som existerar av sig sjÀlva och refererar till sÀtten vi organiserar de medel som sörjer för vÄr överlevnad. Dessa koncept Àr kraftfulla, i det att de lÄter oss göra förÀndringar i systemet som helhet, men Àr ocksÄ farliga eftersom de kan vara missledande om de inte lÀngre representerar en situations faktiska förhÄllande.

Innan modern politik var mĂ€nskligheten indelad i glorifierade stammar. Dessa ”nationer” bestod av folk med samma vĂ€rderingar och kultur, som styrde sig sjĂ€lva i enlighet med dessa ideal, och dĂ€rför inte kunde grupperas med andra.

Med uppkomsten av den moderna staten grupperades ”lĂ€nder” inte lĂ€ngre genom nationellt arv, utan via politisk Ă€ndamĂ„lsenlighet, vilket gjorde att den förstnĂ€mnda formen av politik ansĂ„gs vara passĂ©. För att kunna motivera folk att agera för samhĂ€llets fortsatta drift organiserade man dem runt abstraktioner, sĂ„ som ”frihet” eller gemensamt religiöst intresse, och antog att det skulle fungera lika bra som den föregĂ„ende organiseringen.

Nu nĂ€r vĂ„rt samhĂ€lle avancerat i tiden kan vi skönja nĂ„gra fundamentala fel i denna Ă„skĂ„dning. VĂ„ra samhĂ€llen har förlorat förmĂ„gan att sĂ€ga nej till destruktiva idĂ©er, och har som resultat varit oförmögna att undvika katastrofer som överpopulation, förorening, kriminalitet, kulturmarxism, droger osv. DĂ€r tidigare samhĂ€llen kunde peka pĂ„ en gemensam kulturell standard och sĂ€ga nej, försöker moderna samhĂ€llen vara ”all-inclusive” och ”jalla jalla, Sverige Ă„t alla”.

Roten till denna syn ligger i det moderna samhÀllets behov att producera arbetare för sina maskiner och krig. Av denna anledning behandlar alla moderna samhÀllen individer som abstrakta enheter som kan gjutas till vad som Àn behövs genom fortbildning och lagar. Denna syn kan kallas för utilitarism eller decentralisering, men hade sin upprinnelse i en betydligt mer oskyldig idé: att ett samhÀlle baserat pÄ individuell ekonomisk konkurrens behandlar sina arbetare mest rÀttvist.

NĂ€r vi börjar bygga ett samhĂ€lle runt den abstrakta ”individen”, och antar att alla Ă€r likadana, applicerar vi ett högre normaliseringstryck Ă€n vad som tidigare varit fallet genom historien. Blotta naturen av en sĂ„dan idĂ© bĂ„de frigör arbetaren att tjĂ€na mer pengar, och lĂ€gger band pĂ„ alla som reser sig över den lĂ€gsta gemensamma nĂ€mnaren; vilket gör det till bĂ„de frihet och förtryck pĂ„ samma gĂ„ng. För att hĂ„lla sina arbetare nöjda mĂ„ste ett sĂ„dant system föra en grandios retorik kring ”frihet”, och utlova att stödja vad helst varje individ begĂ€r.

Denna facilitativa samhÀllssyn Àr dÀrför av sin natur utan ledarskap eftersom det existerar bara för individen, och eftersom den inte har nÄgra gemensamma mÄl tillgodoses inte möjligheten för individen att arbeta för nÄgonting större Àn sjÀlvet.

Konsekvensen av denna ologiska design Ă€r att civilisationen, medan den Ă€r upptagen med att skörda sina arbetares frukter, ocksĂ„ Ă€r aktiv i att ena dem kring alltmer simpla politiska mĂ„l. Eftersom det inte finns nĂ„gra gemensamma mĂ„l förutom det fortsatta förvaltandet av individen, kretsar de politiska Ă€ndamĂ„len vanligtvis runt mer ”frihet” och fĂ€rre hinder som kan leda mot ett gemensamt mĂ„l. Detta gör att altruism blir ekonomiskt ofördelaktigt jĂ€mfört med sjĂ€lvintresse.

Som resultat av denna upplösande process har vi idag ett samhĂ€lle som Ă€r sĂ„ inkluderande att ingen lĂ€ngre kan vĂ€lja vem de vill godkĂ€nna i sitt medlemskap. Medan detta Ă€r vĂ€lmenande Ă€r det destruktivt eftersom det innebĂ€r en normalisering av populationen och en reduktion av individens frihet att leva som de vill och associera sig med vem de vill pga ”integration”.

Den som lÀst sin historia vet att sÄdana tendenser Àr vanliga vid civilisationers fall. Grekland, Egypten, Rom och Indien gick igenom samma process: först en förlust av kÀnslan av gemensamma vÀrderingar, för att sedan bli kosmopolitiska, multikulturella samhÀllen som enas av inget högre Àn ett begÀr för handel och prylar. Som resultat eroderades bÄde deras kulturer och arv vilket ledde till försvagning pga normalitet och status-quo. NÀr problemen vÀl kom i antÄgande blev de enkelt krossade pga en oförmÄga till kollektiv handling och motvÀrn.

Vi ser nu samma sak i vÄrt moderna system. Inte bara Àr det dÄligt för miljön och vÄrt folk, men det Àr ocksÄ destruktivt för vÄra sjÀlar, eftersom det avskÀrmar oss frÄn den kollektiva processen att strÀva utifrÄn en kÀnsla av samhörighet, och lÀmnar oss som abstrakta, idealiserade, individuella arbetare som vÀrderas bara efter arbete. Av denna anledning har mÄnga inte bara farhÄgor om vÄrt samhÀlles riktning i verkligheten, men de drabbas ocksÄ av ett andligt tomrum orsakat av brist pÄ syfte förutom sjÀlvuppfyllnad. Civilisationen Àr uttrÄkad och dess medlemmar blir som resultat inÄtvÀnda och överdrivet fokuserade pÄ sig sjÀlva.

Den nationalistiska reaktionen pÄ denna kollisionskurs Àr ett hÀlsotecken. Utvecklingen av nationalistiska partier kom kort efter upprÀttandet av den moderna nationalstaten, vilken som sagt Àr kategoriserad av politisk tro och inte önskad livsstil. DÀr moderna samhÀllen försöker konkurrera ut varandra med abstrakt retorik, sÄ som skenfÀktningen mellan kommunism och kapitalism, vÀdjar nationalismen till att lÀmna tomma abstraktioner och omfamna verkligheten. Inget mera babbel, inga fler skrifter och inga doktriner eller tomma ord.

Nationalism adresserar verkligheten genom att gruppera oss enligt arv, för att sedan representera detta arvs intressen, inte genom att engagera sig i abstrakt internationell politik och finans, utan genom att försÀkra sina medborgare en skÀlig livskvalité och en traditionell livsstil.

Viktigast av allt avvisar nationalism idén att ett fungerande samhÀlle kan formas av folk med fundamentalt skilda intressen. Dess mÄl Àr inte, i likhet med de grandiosa ideologierna kommunism och kapitalism, att ta över vÀrlden med ett monopoliserande abstrakt politiskt ideal.

I denna typ av samhÀlle, i motsats till alla moderna samhÀllen, ÄtergÄr pengar och politik till sina roller som funktioner för att uppnÄ befolkningens mÄl. De blir verktyg för ÀndamÄlet, istÀllet för ÀndamÄlet i sig. Det liberaldemokratiska samhÀllet Àr baserat pÄ den motsatta principen, att det inte finns nÄgot ÀndamÄl (livet Àr meningslöst etc), och att pengar, bekvÀmlighet, prestige osv, uppnÄs för sin egen skull. Nationalistiska samhÀllen inser att abstraktioner inte kan efterstrÀvas för sin egen skull, eftersom bara livet sjÀlv utgör ledstjÀrnan.

Nationalism innebĂ€r att inte vilja forma alla eller ta över vĂ€rlden för abstrakta ideal som ”verkar” bĂ€ttre, eller starta krig eftersom nĂ„gon hatar ”vĂ„r frihet”.

NĂ€r man accepterar nationalismens visdom Ă€r nĂ€sta steg att implementera det. Nationalismens fokus pĂ„ verkligheten skapar ett verkligt samfund och fokuserar pĂ„ kultur och folk, istĂ€llet för att skapa byrĂ„kratier som försöker passa in alla i en pepparkaksmall kallad ”individen”. Fokus dras tillbaka frĂ„n internationell politik genom att undvika jakt pĂ„ pengar eller abstrakta ideologier, och riktar blicken inĂ„t mot medborgarna.

Det Àr viktigt för nationalister att förstÄ skillnaden mellan nationalism och modernism och fokusera pÄ de praktiska problem som hotar kulturens stabilitet. Lyckligtvis bibehÄller vÄra samhÀllen fortfarande mycket av sin traditionella kultur, men nÄgra generationer till med modernistisk politik riskerar förgöra det i en översvÀmning av massprodukter. Vi mÄste ersÀtta modernitetens vÀlljudande men tomma abstraktioner med ett fokus pÄ det dagliga livet, vilket krÀver att vi ger upp den falska dikotomin mellan modern höger- och vÀnsterpolitik som anses nödvÀndiga. Trots allt har vi ingen lojalitet till en politisk entitet, utan en praktisk sÄdan: evolutionen och vÄrt folk selekterat genom kultur och arv.

Sansad nationalism uppmuntrar samhĂ€llstillvĂ€xt. VĂ„r kultur har kuvats till förmĂ„n för TV och elektronisk musik, och folket vĂ€rderas bara utefter sin vinst- och konsumtionspotential. Som konsekvens har det svenska folket försvunnit. Nationalism Ă€ndrar denna beklagliga historiska trend, och utgör ett hopp för mĂ€nniskan. Vi befinner oss i ett dödlĂ€ge med kognitiv dissonans som folk. Å ena sidan lever vi normala liv, men innerst inne vi Ă€r hotade av politisk korrekthet. Feminister talar sig varma om kvinnokamp och global kĂ€rlek, men innerst inne Ă€r de olyckliga neurotiker. Politisk korrekthet Ă€r Ă„rhundradets stora sjukdom som dödat tiotals miljoner mĂ€nniskor i Europa, Ryssland, Kina, och runt i vĂ€rlden. ”PK-ism” Ă€r inte ett skĂ€mt – den Ă€r dödligt seriös. Politisk korrekthet Ă€r kulturell Marxism, dvs marxism översatt frĂ„n ekonomiska till kulturella termer.

Om vi jÀmför politisk korrekthet med de franska revolutionÀrerna och jakobinerna Àr parallellerna tydliga: tÀnk endast i egalitÀra termer eller fÄ ditt liv förstört, blir fÀngslad eller lynchas. Om vi förlorar mot denna mentalitet, gÄr vÄrt samhÀlle samma vÀg som jakobinerna, sovjetunionen och rödgardisterna i Kina. Alla kommer tvingas efterapa den officiella ideologin och svÀlta tillsammans medan vi för krig mot de som inte hÄller med.

Folkmord sker inte bara fysiskt – det sker andligt och psykiskt. VĂ€nstern svĂ€var omkring i sina abstraktioner, men inget vem vem eller vad de tjĂ€nar. Deras ”vi” Ă€r betydelselöst, och saknar substans. Det kan vara vad som helst, och ingenting.

Sveriges öde ligger hos de fria sjÀlar som Ànnu inte dragits med i modernitetens avgrundsdjup.

Annonser

Om Keyser söze

Konservativ realist. GenomskÄdar politik via sjÀlslig och filosofisk analys av mÀnniskans natur och vÄr samtid.
Det hÀr inlÀgget postades i Historia, Ideologi. BokmÀrk permalÀnken.

2 kommentarer till Folket som försvann

  1. Ping: Folket som försvann — Den nakne kejsaren 🐾 – Life, Death and all between

  2. Ping: Folket som försvann – Micaels LidĂ©ns Blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s