SkolgÄrds-socialism

Bildresultat för metoo

NĂ€r vĂ€lfĂ€rdsstaten och massmedia trĂ€dde in mer och mer i vĂ„ra liv haltades medborgarnas naturliga mognadsprocess, vilket ledde till andlig och kulturell infantilisering. Som konsekvens beter sig varje Ă„ldersgrupp som om de vore yngre Ă€n vad de Ă€r, i en strĂ€van att framstĂ„ som ”forever young”. Fram till 60-talet var grĂ€nsen mellan barn, ungdom och vuxen mindre definierad. Idag Ă€r man ”minderĂ„rig” tills man Ă€r 18, ”ungdom” tills man Ă€r 25 och ”ung vuxen” tills man inte orkar lĂ„tsas mer.

Genom att tvinga folk att gÄ i en överdomesticerad skola under hela sin uppvÀxt har samhÀllet sakta men sÀkert förvandlas till en skolgÄrd. Detta sker eftersom de mest konformistiska tar över samhÀllet via sina diplom, medan de minst konformistiska hoppar av skolan eftersom de inte klarar av att bete sig som dresserade hundar.

Demokrati Àr en form av kamratförtryck. Massan skyr alla som inte rÀds dem eller Àr socialt kÀnsliga, och gör allt för att mata individen med den rÀdslan. Ensamvargar utgör ett hot mot massan genom att inte rÀdas den, vilket vÀnder rÀdslan mot massan sjÀlv, som fasar över ensamvargar eftersom de inte hÄller sig till demokratins regelverk.

VĂ„rt samhĂ€lle Ă€r mitt i en lĂ„ng process frĂ„n ett stadie av animalistisk frihet till nuvarande form av pĂ„dyvlad konformitet. Ironiskt nog framtvingar denna konformitet – med illusionen om individuell ”frihet” – ett hyckleri massan anvĂ€nder som försvarsmekanism. Eftersom vi inte lĂ€ngre behöver smida vĂ„rt eget jĂ€rn, bygga vĂ„ra egna hem med vĂ„ra egna hĂ€nder och försörja vĂ„ra familjer direkt, Ă€r vi beroende av andra. DĂ€rför böjer vi oss inför deras kollektiva auktoritet – detta Ă€r den enda makt massan har, vilket leder till att individer dresseras genom illusionen av makt mer Ă€n makt sjĂ€lv. Dvs en feghet som gĂ„r ut pĂ„ att tilltala sĂ„ mĂ„nga som möjligt.

I skolan innebar detta att reta killen som inte köpte mĂ€rkesklĂ€der, och inte tittade pĂ„ rĂ€tt TV och dĂ€rför inte kunde anvĂ€nda rĂ€tt slangord. Eftersom massmĂ€nniskan kollar pĂ„ TV, kan hen upptĂ€cka en nörd och enas om att mobba honom, Ă€ven fast det inom massan finns bristfĂ€lliga individer med allehanda perversioner – men som Ă€r bra pĂ„ en sak: att vara en del av massan. Likt att gĂ„ i kyrkan eller gĂ„ med i ett politiskt parti krĂ€vs för att vara en del av massan endast en startavgift – konformitet – och sen har du rĂ€tten att exkludera andra och gratta dig sjĂ€lv för att vara en del av det vinnande ”me-too” laget. AlltsĂ„, feghet med svepskĂ€let att göra ”rĂ€tt”.

PÄ detta sÀtt förvandlas vÄr vÀrld till en gymnasieskola. Den sjÀlvstÀndiga tÀnkaren kommer naturligt att hamna i konflikt med nÄgra i gruppen. PÄ 50-talet klÀdde sig fritÀnkaren annorlunda eller rökte grÀs och kunde enkelt upptÀckas och trakasseras. PÄ 2000-talet tror fritÀnkaren inte att mÄngkultur Àr rÀtt, eller att alla mÀnniskor Àr jÀmlika, och kan sÄledes krossas. Det Àr samma psykologi med samma grundvÀrdering vilket Àr att smickra gruppen och fÄ makt genom jÀmlikhet, egalitarism, moralism, mÄngfald och andra slagord som döljer sanningen: att sÀlja sin sjÀl till kollektivet medan man anvÀnder samma underkastelse för att tillskanska sig egen makt.

Att missbruka gruppens makt Ă€r enkelt. NĂ€r de vĂ€l har accepterat dig kan du gömma dina riktiga intentioner enkelt – precis som att bli inslĂ€ppt i kyrkan. Detta Ă€r varför det inte borde komma som en överraskning att det politiska etablissemanget kryllar av pedofiler, vĂ„ldtĂ€cktsmĂ€n och sociopater. UtĂ„t sett kan du vara en ansedd gestalt i ditt samhĂ€lle och donera pengar till zigenare, och ingen kommer sĂ€ga ett ord till dig nĂ€r du gör smutsiga affĂ€rer i det privata. Behöver vi ett till exempel med en pedofilprĂ€st, korrupt politiker eller en affĂ€rsman som dumpar gift i havet? Dylika exempel finns i överflöd, men faller ur minnet eftersom det inte finns nĂ„got socialt vĂ€rde i att poĂ€ngtera att samhĂ€llet Ă€r baserat pĂ„ en vederstygglig illusion.

Inte bara det — massan hatar blotta idĂ©n att vĂ„rt samhĂ€lle Ă€r pĂ„ nedgĂ„ng. I en demokrati utgör pengar vĂ€rdemĂ€taren, vilket ger alla en chans till makt. Ett samhĂ€lle baserat pĂ„ att tillfredsstĂ€lla massan kan aldrig diskriminera mĂ€nniskor för inneboende aspekter av deras natur, och accepterar allihopa. DĂ„liga samhĂ€llen producerar dĂ€rför mĂ€nniskor som ser vĂ€ldigt likadana ut tvĂ€rsigenom klasserna. Alla Ă€r en i laget förutom extremerna, vilket gör att vi börjar avla oss sjĂ€lva till konformitet.

Ett sĂ„dant samhĂ€lle Ă€r av sin natur dysgeniskt. Det har tagit bort incitamenten för utsökthet, och ersatt det med en belöning mot att inte förolĂ€mpa andra, inkludera andra och frĂ€mja andras lĂ€gsta impulser. I en massa av individer, kan man bara enas kring den lĂ€gsta gemensamma nĂ€mnaren, sĂ„ som ”vi gillar att Ă€ta” eller ”det Ă€r kul att vara full och kolla pĂ„ tv”.

Varje grupp som Àr baserad i sitt eget medlemsskap, dvs att nÀr du blir medlem sÄ Àr du automatiskt ovanför alla andra, Àr trasig och en del av samma kollektiv som förtrycker dig. Alla rörelser som Àr ett klubbhus motverkar sig sjÀlva, eftersom de anvÀnder samma logik som massan. TÀnk pÄ bohemer som agerar som fritÀnkare men i sjÀlva verket skapar ett alternativt kollektiv för de som vill vara grupptÀnkare men inte kan med sig att vara en del av majoritetens grupptÀnk. Eller nazister som protesterar mot att man inte fÄr vara stolt och vit, trots att de sjÀlva Àr anledningen till det.

Gruppmentalitet förgör oss, och de som inte absorberats av detta mÄngvÀlde kommer vara redo nÀr verkligheten kommer för att stÀda upp.

Annonser

Om Keyser söze

Konservativ realist. GenomskÄdar politik via sjÀlslig och filosofisk analys av mÀnniskans natur och vÄr samtid.
Det hÀr inlÀgget postades i Psykologi, Sociologi. BokmÀrk permalÀnken.

En kommentar till SkolgÄrds-socialism

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s