Att operera en ideologisk tumör

dispose-of-trash-properly-sign-s-8682

Liberalismen har urartat i kollektiv neuros och det moderna sinnet Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt avskilt frĂ„n realiteten som sĂ„dan – och som motiv. HjĂ€rnan bekrĂ€ftar frenetiskt sina egna hypoteser eftersom den inte förmĂ„r jĂ€mföra dem med verkligheten och dĂ€rmed avvĂ€ga hur rimliga de Ă€r som lösningar. Som resultat ses idĂ©er som motsĂ€ger social konsensus inte som alternativ utan som en aggressiv handling, varefter bĂ€rarna av detta moderna sinnelag (virus?) reagerar i försvarssyfte.

Av denna anledning har tĂ€nkare som söker fly det moderna vansinnet uppfunnit en ny hypotes: det Ă€r vĂ„r vĂ€rldsbild som Ă€r den felande lĂ€nken, inte vĂ„ra metoder. De flesta system fram till nu har försökt reglera metod genom att Ă€ndra ekonomiska eller politiska system, samt centralstyra civilisationen och ”stĂ€da upp” kulturen. Medan dessa anstrĂ€ngningar har modifierat nĂ„gra egenskaper i vĂ„rt samhĂ€lle, har de inte lyckats förĂ€ndra mĂ€nniskan i sig utan enbart manipulera henne, medan den grundlĂ€ggande negativa trenden förblir konsekvent. Under ytan ökar trycket, medan civilisationen försöker plĂ„stra om sig sjĂ€lv tills det spricker pĂ„ flera hĂ„ll samtidigt och skeppet sjunker. Politik, ekonomi eller militĂ€r makt kan inte rĂ€dda oss. Vi mĂ„ste tĂ€nka om vĂ„r psykologi och moral.

De som vill sĂ€tta hĂ„rt mot hĂ„rt och har brĂ„ttom vĂ€nder sig till nazismen, men detta kan endast leda till frontalkrock. Att reagera mot judar, invandrare och att snöa in sig pĂ„ raspolitisk metod hjĂ€lper föga om man inte adresserar problemets rot. Nazismen var en engĂ„ngsgrill. Det Ă€r inget fel att stĂ„ upp för sitt folk, men det Ă€r ynkligt att vilja omfamna allt som ser ”vitt” ut och skyffla samman det i omformaterad pseudoNazism. Detta Ă€r vansinne, och nĂ€r det blandas med högmod och hat mot andra grupper sĂ„ Ă€r det bĂ€st att fly fĂ€ltet och titta mot mer realistiska alternativ.

Majoriteten av alla mĂ€nniskor, och inte minst den ”vita rasen”, kan lika gĂ€rna skickas till gulag eller likvideras eftersom de har för stort ekologiskt fotavtryck och inte bryr sig om nĂ„got annat Ă€n plĂ„nboken eller nĂ€sta avsnitt av Vikings.

LĂ„ngsiktigt finns ett hot mot vita, men folk dör inte ”ut” i första taget och rasistisk alarmism Ă€r en förhastad strategi i en vĂ€rld som de facto Ă€r globaliserad, och som dessutom Ă€r hĂ€lsovĂ„dlig för alla mĂ€nniskor. Det finns inget sjĂ€lvĂ€ndamĂ„l i att rĂ€dda rasen om det inte sker frĂ„n empati till mĂ€nniskan, naturen och kĂ€rlek till livet i sig sjĂ€lvt. Inte kĂ€rlek i form av ”pacifism”, utan en vilja till kvalitativ förbĂ€ttring.

Vi kan dock inte lita pÄ att nÄgon regering eller centraliserad byrÄkrati kommer lösa problemen, sÄ det Àr helt enkelt mer pragmatiskt med lokalisering (nationalism) dÀr grupper kan exkludera vem de vill, utan att nÄgon viktigpetter till byrÄkrat kommer och ber en att fylla i papper. Diskriminering Àr en del av livet, och borde uppmuntras. Varje person hör inte hemma pÄ varje plats.

Men inga nazistiska paketlösningar, tack. Att bli reaktiv och föra upproriska korstÄg Àr kontraproduktivt. Det Àr meningslöst att sensationslystet rapportera om ökad brottsstatistik eller muslimska hot, vilket Àr massmedias sÀtt att skrÀmma livet ur sina medborgare sÄ att byrÄkratin kan legitimera mera övervakning och centralisering. Allt du sÀger kommer anvÀndas emot dig, och vad rÀknas som ett brott i ariska kulturer gör kanske inte det i semitiska eller negroida kulturer. LÄt dem ha sin kultur sÄ kan vi ha vÄran.

Ras borde ses som en möjlighet mer Àn nÄgot som kristalliseras med kategoriska skillnader som teoretiskt nedgraderar vissa och upphöjer andra medan entusiastiska Stormfront-medlemmar slÄr sig för bröstet pÄ andras bekostnad i mammas kÀllare. AlltsÄ en valmöjlighet för ett folk/individer att forma sin egen framtid, genom den fria associationsrÀtten. Ett slags genetiskt folk som jobbar mot ett gemensamt syfte, dÀr rasen Àr den Àrftliga tendensen att jobba mot just detta syfte. Ett folk som reproducerar med ett selektivt tryck som Àr i enighet med dess vilja, och förvandlas till en sÄdan ras.

Fashionabla rasmaterialister förstĂ„r dessutom inte kast; de tror pĂ„ samhĂ€llen utan distinktion. De tror inte pĂ„ Jarlar, Karlar och TrĂ€lar. Alla egalitĂ€ra doktriner Ă€r vansinne, eftersom ingenting i naturen Ă€r jĂ€mlikt. Till och med Hitlers kastlösa samhĂ€lle Ă€r megalomanisk byrĂ„krati – och det Ă€r inte konstigt att landets aristokrater och monarker satte sig emot honom. Nynazister Ă€r gnĂ€lliga och omogna fegisar som vill att alla ”vita” ska vara jĂ€mlika och accepteras bara för att de existerar och kĂ€nner sig utrotningshotade. Varför inte bara lĂ„sa in sig pĂ„ ett zoo?

IstĂ€llet för att fastna i en rasistisk diskurs, vilket Ă€r precis vad etablissemanget vill, sĂ„ Ă€r det bĂ€ttre att ta den dĂ€r genvĂ€gen ingen kĂ€nner till. VĂ€sterlĂ€nningar Ă€r drabbade av en cancerogen idĂ© som Ă€ter upp deras sinnen, och denna ideologiska sjukdom Ă€r det verkliga problemet – inte ras, ekonomi eller kulturkrig. Problemet Ă€r av psykisk, spirituell art, och vi mĂ„ste nĂ€rma oss problemet mer som en doktor Ă€n som en politiker.

VĂ„rt mĂ„l Ă€r att operera bort en idĂ©baserad tumör. NĂ€r man ser pĂ„ problemet genom denna metafor, istĂ€llet för genom den konventionella politiska idĂ©n att ”bekĂ€mpa” det andra ”laget” – sĂ„ Ă€r halva jobbet gjort. Detta Ă€r ingen frĂ„ga om att bekĂ€mpa nĂ„gon, utan att bota patienten och fĂ„ henne pĂ„ fötter.

Den moderna erans skapelsemyt Ă€r Guds, kungarnas och hierarkiernas död. Dessa har ersatts med mĂ„nga smĂ„pĂ„var som insisterar pĂ„ sin egen autonomi, frihet och att inte störas av nĂ„gon överordnad ”patriarkjĂ€vel” eller förlegad prĂ€st.

MĂ€nniskor Ă€r inte intresserade av verkligheten. De Ă€r intresserade av den sociala inbillningen inom vilken fasaden Ă€r viktigare Ă€n effekterna, sken mer Ă€n substans, och huruvida folk gillar nĂ„got mer Ă€n huruvida det Ă€r bra för oss som helhet – dvs det organiska samarbete som brukar kallas för civilisation.

Demokrati Ă€r irrelevant, eftersom vad folk tycker Ă€r irrelevant. Vad som Ă€r relevant Ă€r vad som Ă€r rĂ€tt. Demokrati – och alla andra system baserade pĂ„ pĂ„ konsensus – Ă€r dömda att misslyckas, inte pga systemet, utan pga den mĂ€nskliga faktorn. De Ă€r permanent trasiga som ideal pga mĂ€nniskors natur att som sociala djur tendera att belöna kompromiss istĂ€llet för resultat. Som max kan demokrati fungera i en trappuppgĂ„ng, och liberalism har visat sig vara lika totalitĂ€r som alla andra ”ismer”, med skillnaden att vi inte vet vem som egentligen ”kör”.

VÄra verkliga fiender Àr alltsÄ vÄra idéer, som finns i vÄrat huvud. NÀr vi jobbar oss igenom kaoset i vÄra sinnen kan vi se livet som det Àr och sluta existera i den sociala vÀrlden dÀr vad folk tycker och hur saker och ting ser ut spelar mer roll Àn vad som Àr korrekt. NÀr vi omgrupperar och försöker ta tillbaka framtiden frÄn denna tumör, bör vi tÀnka pÄ vad vi slÄss för, inte vem vi slÄss emot.

Annonser

Om Keyser söze

Konservativ realist. GenomskÄdar politik via sjÀlslig och filosofisk analys av mÀnniskans natur och vÄr samtid.
Det hÀr inlÀgget postades i Etik, Filosofi, Psykologi och har mÀrkts med etiketterna , , , , . BokmÀrk permalÀnken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s