Feministisk häxkraft fördömer väst

forbidden-fruit_5736

Om man ser på livet i andliga snarare än materialistiska eller politiska termer står det klart att könen bör ses i termer av komplementaritet snarare än jämlikhet. Feminismens grundval är jämlikhet, men en kultur baserad på jämlikhet leder till förfall eftersom man lovprisar medelmåttighet och förhindrar det exceptionella och utmanande. Kulturen producerar ett samhälle i vilken det trygga och lydaktiga prisas mer än det exceptionella, det nya eller det som initialt kan verka farligt eftersom det rubbar status quo. Ett sådant samhälle må vara ”fredligt” utåt sett men tenderar att avstanna i utvecklingen och stagnera likt ett objekt som fryser till is och spricker så fort det hettar till.

När vi ser oss själva som heliga individer istället för att identifiera oss med våra kön eller andra kollektiva konnotationer så kan vi låta de maskulina och feminina polerna av livet harmoniera med varandra naturligt och ta vår plats i dem. Mannen är den som driver utvecklingen medan kvinnan är den som stabiliserar och tyglar processen. Den maskulina energin är expansiv och söker förändring och tillväxt medan den feminina energin är förbindande och söker bevara samt underhålla ”civilisationens trädgård”. Båda behövs lika mycket. Samma manliga impulser som kan leda till våld kan också disciplineras och riktas uppåt mot hög kreativitet. Kvinnor är också kreativa men på ett mer konformistiskt och mindre provokativt sätt. Deras fokus är på känslor snarare än sanning. Känslomässig upptagenhet gör att man identifierar sig med den jordbundna personen och vad som orsakar välbehag eller obehag. Identifikation med denna del av vår natur är precis vad som måste övervinnas om både individer och samhälle ska kunna avancera bortom det som behagar oss till vad som faktiskt är sant. Slutsatsen vi kan dra är alltså att civilisationen skiftat från maskulin till feminin slagsida.

Feminismen hade från början goda intentioner och hade rätt i det att varje person borde ses som en unik individ. Denna godartade feminism kapades sedermera av de mörka krafter som vill dominera världen, och siktar in sig radikalt på kvinnor. Detta var deras taktik från början, eftersom deras mål är att förstöra naturens ordning. De vill uppvigla rebelliskhet mot god ordning i livet, och det rätta förhållandet mellan könen, vilket är förutsättningen för allt annat. Förstör du det har du kommit långt med att få kreationen ur balans och separera människor från deras rötter i Gud. Alla människor förlorar på detta men kanske i synnerhet kvinnor eftersom den andliga förlusten kostar långt mer än den kortsiktiga materiella vinsten.

Bibeln förklarar den mänskliga naturen genom liknelser. I skapelsemyten är Eva den som låter sig frestas av ormen till att bryta Guds förbud mot att äta av frukten från kunskapens träd, och som sedan förleder Adam att äta varefter de blir tagna på bar gärning. På det sättet är Eva anförare i det fatala drama som vi kallar syndafallet, upproret mot Guds lag och den förbannelse det resulterade i. Mytens tolknings- och verkningshistoria genom århundradena gör den mycket betydelsefull. Gamla synder kastar långa skuggor, sägs det. Föreställningar om kvinnan som erotisk fresterska, som djävulens sammansvurna, som intellektuellt och moraliskt underlägsen mannen, har grundats på den här myten. Kvinnan har varit kyrkligt vedertagen som djävulens inkörsport, med hänvisning till Eva. Myten bidrog till att legitimera häxförföljelserna i kyrkans regi, men är dessa misogyna undertoner hela sanningen?

Frestarens mål är att omkasta civilisationen och få den på fall genom att omintetgöra mänsklig auktoritet – specifikt manlig sådan – så att vi alla kan bli byråkratins tjänare och duktiga idioter. Världen förvandlas därmed till ett skuggrike utan något verkligt liv. Myten om Adam och Eva illustrerar således konsekvenserna av brist på manligt värn, snarare än kvinnlig undermålighet. Som tidigare nämnt guidar inte kvinnor civilisationen, utan bär upp den (varför det sägs att paradiset finns under kvinnans fötter). Gud i sin absoluta form transcenderar kön men ”stiger ned” i sig själv och ”parar sig” med sin kreation – varigenom han beskådar sitt eget ansikte. Adam och Evas fall illustrerar därför faderns bortfall. Mannens utmaning är att bli värdig och vaka över Herrens port, medan utmaningen för kvinnor är att bevara sitt inneboende värde som skapelsens heliga mödrar. Båda könen är fria agenter, men kvinnor är till syvende och sist en reflektion av männen som omger dem – på samma sätt som civilisationen är en reflektion av dygderna som präglar den. Om Adam inte är på sin vakt, faller Eva, och om Eva faller, faller allting – ty att upprätthålla det feminina och maskulina i harmoni är den högsta dygden för den fullkomliga människan.

Detta är spirituell sanning illustrerad i en tidlös metafor. Den feministiska revolutionen må vara rimlig om man har en materialistisk världsbild, men när man förstår dess effekter på samhället och individer, är det fråga om en spirituell kris. Män måste dock acceptera att om det maskulina könet hade varit rättroget mot sin ställning av andlig auktoritet och ledarskap, och inte missbrukat sin makt, så hade feminism inte haft något skäl att växa fram. Det är ingen slump att kvinnans revolt mot mannen följde mannens revolt mot Gud. Vi svalde kollektivt frestarens bete som har salufört illusionen att man är en mindre viktig person som fru eller mamma än som en produktiv ekonomisk enhet. Endast en materialistisk tidsålder som denna kan tro på något sådant.

Feminismen härrör ur en materialistisk föreställning av vad en människa är, och saknar spirituell förankring. Det finns feministisk spiritualitet så som moderna häx- och gudinnerörelser men som inte är rotade i någon uppenbarelse eller gudomligt inspirerad sanning. Spiritualitet utan religion är som att gå vilse i skogen utan karta. Vem vet om man hittar ut? Modern spiritualitet har tillverkats av människor som till stor del projicerat sina önskemål på den andliga världen – där ”marijuana och sex” ses som den högsta ”spirituella” extasen.

Moderna människor har en trivial inställning till sex – de är besatta av sex – men i verkligheten är sex mycket farligare och sexualitet långt mer kraftfullt än samtida uppfattning. Sexualitet är bokstavligen skaparkraft, och att släppa lös sexualiteten är att släppa loss ett otyglat monster. Den som kan sin religion vet att sex är Frestarens favoritverktyg.

Förr i tiden visste man om sexualitetens risker och man talade inte högt om det, allra minst offentligt. På 70-talet blev det normalt för 14-åringar att ”dejta” och idag växer vi upp med statlig ”sexualkunskap” och Paradise Hotel. Det är svårt att spåra detta tillbaka på något annat än trasigt och vekt faderskap samt ett individuellt missbruk av frihet.

Idag är det ”normalt” för en västerländsk tjej att gå klädd i åtsittande och utmanande vardagsklädsel. Detta är feminin individualism med visuell värdesignalering att ”här kommer Pippilångstrump” och ska störta patriarkatet. Den moderna unga kvinnan spelar ett dubbelspel där hon är ideologisk feminist på sociala medier och på fredagar en rå darwinist på dansgolvet som väntar på att Enrique Iglesias ska dyka upp och välja just henne. Även kvinnan är ett rovdjur som konkurrerar med andra kvinnor, och enligt egen erfarenhet hatar de ofta varandra mer än vad de påstår att patriarkatet förtrycker dem.

Att mannens bortfall är roten till kvinnans förfall innebär inte att vuxna individer av båda könen idag inte är lika goda kålsupare, och att maktanspråken som döljs bakom feministiska ursäkter är kvinnlig egoism. Genom att kontrollera tillgången till reproduktionsmedlet kan den individualistiska honan indirekt skryta om och använda sin kropp som en maktfaktor efter behov. Det började med Britney Spears och fullbordades genom Beyonce – vilka höjde upp kvinnlig arrogans och självgodhet på piedestal, där mannen fick bli en underordnad åskådare som endast kunde buga inför sin nya gudinna. Nu hade det uppstått konkurrens mellan könen, där kvinnan drog det längsta strået och mannen blev undermedvetet programmerad att avguda självgoda satmaror på bästa sändningstid. Eftersom mannen är mer visuellt orienterad än kvinnan och ständigt blev utsatt för exponerade kvinnokroppar som uppenbarade sig i varje hörn, blev han mer och mer knäsvag. Porren blev enkla vägen ut. Som reaktion uppstod mansrörelser som ville värna om mäns rättigheter, vilket fullbordade det sociala fiaskot.

Detta vansinne tär på oss psykologiskt, samtidigt som det förvandlar kvinnan till ett sexuellt objekt hon kan nyttja för att avancera sina orena intressen. Enligt feminismen är det bara bra om kvinnan kan ha sex med vem som helst, när som helst, hur mycket som helst. Men i verkligheten är det annorlunda – ju fler sexpartners för en kvinna, och ju mer sexuellt utnyttjad, desto mer tappar hon sin dygd och självkänsla. För att kompensera för detta måste hon sälja sin själ till djävulen, vilket förvandlar henne till en rabiat ideolog.

I folktron var en häxa en kvinna som var förbunden med djävulen. Sannolikt var de något på spåren. En häxa är en individualistisk kvinna som missbrukar sina sexuella och manipulativa krafter i syfte att förföra och vilseleda. Moderna häxrörelser som feminism visar att besudlade energier fått fritt spelrum i vårt samhälle. Vi befinner oss i en lustgård fylld av fällor, och det gäller att vara mycket vaksam. Sexualiteten borde vara en privat angelägenhet men idag härjar den fritt i offentligheten och i politiken.

Detta är varför man förr i tiden värnade om kvinnans sexualitet och sökte skyla den. Folk gick klädda i anständiga kläder, så att man i det offentliga livet kunde koncentrera sig på att vara sansad och produktiv, istället för att distraheras av orena tankar och lust. Idag förväntas vi alla tänka på jobb och politik medan Ebba Busch Thor och Annie Lööf guidar civilisationen på TV.

Vi befinner oss på ytan i krig mot individualistiska kvinnor – i själva verket djävulens konkubiner – vilka tagits i besittning för att fresta mannen. Feminister är emotionellt programmerade ideologer, och använder kvinnoförtryck och kvinnans rättigheter som svepskäl för att föra igenom sin individualistiska agenda, allt medan det Ondas planer uppfylls i bakgrunden.

Det är dags för sansade kvinnor och män att avslöja bedrägeriet och säga nej till häxeriet.

Annonser

Om Keyser söze

Konservativ realist från Uppsala. Genomskådar politik via själslig och filosofisk analys av människans natur och vår samtid. Analyserar ideologier ur ett psykologiskt perspektiv. Nås privat via bloggens kontaktformulär.
Det här inlägget postades i Psykologi, Religion och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Feministisk häxkraft fördömer väst

  1. Faithbringer skriver:

    Om du vill motarbeta feminismens destruktiva kraft, älska en kvinna som kan älska dig, som utifrån sin fria vilja (inte en massa dogmer) vill bilda familj med just dig. Om du råder folk att hålla sig borta från kvinnor är samma som att säga avstå från att föra ditt arv vidare. Det är feministernas retorik dock omvänd. Det om något är destruktivt. Så vad är slutsatsen – älska och vifta inte med ”häx-flaggan”. Feminism slutar när hon träffar ”the man”. Män som är rädda för att kvinnor inte lyder är lagom oattraktiva. Att förföra en man är kunskap. Kunskap är makt. Man kan använda det på gott och ont.

    Gilla

    • Admin skriver:

      Det jag menade var att män utsätts för ett ständigt flöde av frestelser i dagens samhälle, och nyckeln ligger i att inte se på kvinnor med orena intentioner eller begär – utan med respekt och självkontroll. Inte att hålla sig borta. Däremot måste det politiska häxeriet blottas för vad det är. I övrigt håller jag med.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s