Konservativ humanism

eko-571625283ce61__880

Högerns största utmaning är att avvärja alla distraktionsmoment som syftar till att skymma sikten och få oss att bli rasister, muslimhatare och rasmarxister — istället för att adressera det verkliga problemet vilket är liberalism, egalitarism, materialism, pluralism och utilitarism.

Problemet är inte att muslimer är ett hot mot Sverige, problemet är att svenskar glömt bort vilka de är – eller inte vill eller kan kännas vid vilka de är. Detta beror på att våra tankar är bakvända och resonerar från synbara effekter till påhittade orsaker, genom att säga att alla är jämlika eftersom vi har materiella kroppar, och att vårt ”jag” är helt baserat i våra personligheter, utan att reflektera medfödd karaktäristika, kollektivt medvetande och kontext. Detta försummar helt vad som gör oss till människor – dvs vår andliga, genetiska och kulturella orsaksbakgrund.

Lika lite ligger lösningen i att saluföra raspolitik, eftersom ingen normal människa tar sådant seriöst, samtidigt som det leder till grymhet. Många som kallar sig nationalister är korrupta etno-bolsjeviker som drivs av ont uppsåt mot andra grupper. Detta är inte är något vinnande koncept. Det svenska folket är mer svårflirtat än så, och det krävs istället ett bejakande av den egna folksjälen och ett erkännande att den är en historisk realitet vilket erfordrar en väckelse som inte kan åstadkommas via rashets, vilket är orealistiskt eftersom människor fattar tycke för varandra oavsett ursprung.

Explicit raspolitik är materialism och utesluter andra genom externa mått — och saluför egalitarism fast för ”vita”. Nationalism måste istället växa inifrån och utåt — vilket först kräver att vi inser att materia är en manifestation av medvetande, snarare än att medvetande är en materiell egendom.

Detta leder oss in i kristen metafysik, som förordar naturlig jämlikhet till skillnad från forcerad jämlikhet, dvs att vi är skapade i Guds avbild och har en medfödd värdighet och att alla måste få rättvis behandling inför lagen trots vår fysiska och empiriska ojämlikhet.

Rasism undviker andra baserat på ideologi, vilket leder till inskränkthet och stagnation.

Svenskarnas största hot är den förhärskande, demoniska människosynen vilken är en form av muterad nymarxism. All politik är korrupt, eftersom alla fundamentala antaganden som står till grund för besluten är oärliga. Det spelar ingen roll vad som görs, eftersom strukturen är själsdödande, vilket endast kan skapa undermåliga resultat. Om vi vill göra västerlandet levande igen, så kan vi inte nöja oss med teknokratisk framfart samtidigt som vi själva hamnar på efterkälken.

Vad vi måste börja med är att rena våra sinnen och börja om på ruta ett, i en process som liknar omformatering. Detta inbegriper att ömsa bort luckan mellan oss och världen — intervallet mellan det observerade objektet och det observerande subjektet — och inse att vi är ett med densamma snarare än frånskilda subjekt i en objektiv realitet.

Vi lever i ideologiernas tidsålder, men verklig konservatism är inte någon ideologi. Konservatism är folkliga seder och bruk, eller en filosofi baserad på direkt upplevelse, som inte går att röra ner i några få slagord.

Gemene man föredrar silkesvantar eftersom de vill vara försäkrade mot att betala för sina synder och möta konsekvenserna av sina handlingar. I realiteten finns ingen anledning för jämlikhet, eftersom det utgår från att alla är goda och inte har några som helst dåliga eller själviska intentioner. Eftersom vi vet att så inte är fallet, finns det ingen anledning att rentvå någon — vare sig invandrare, svenskar, feminister eller bögar — eftersom det skulle betyda att vi accepterar alla som de är – vilket leder till att ondskan får ett existensberättigande och kan börja konkurrera på lika villkor.

Vänstern säger ”var inte rasist”, trots att det sunda är att utgå från skepsis tills folk bevisar motsatsen – istället för att dumpa pengar på dem och hoppas att det löser sig. Nationalism inkluderar implicit ”rasism” – men inte i explicit ideologiskt format (rasmarxism). Så länge vi har nationalism först kan vi ha invandrare och globalisering på sunda villkor.

Konservatism kretsar kring idén om anpassning – att konservera det bästa av vad som gjorts i det förflutna. Detta inbegriper att vi ser till orsakssamband över tid för att bestämma vad som är funktionellt och initierar en kvalitativ bedömning av resultaten.

Eftersom vänstern, vilken omfattar all politik och alla moderna företag, är baserad i en människoorienterad istället för ett resultatorienterat ramverk, söker den kontrollera eller pådyvla en uniform standard på alla som ett sätt att använda dem som medel mot sitt mål vilka är utanför civilisationen själv.

Kontroll består av att ta bort all form av variation och direkt pådyvla en central idés eller entitets vilja, och avhyser alla individuella bedömningar om hur det bör implementeras eller hur det bör anpassas efter olika kontext. Kontroll, likt universalism, existerar utan kontext, och manifesterar en värld av mänskliga symboler på den mer komplexa realitetens textur.

Högern består av ordning, och vänstern består av individualism. Ordning sker utanför den mänskliga individen, men förutsätter att individen har en inre vilja att åstadkomma det, eftersom det inte är den sortens sak som kan mätas som i en meritokrati eller hängivenhet till en ideologi. Symbolen och realiteten är separata, där ideologin vill att symbolen ska bli realiteten.

När vi stiger ut ur ideologins dimension finner vi oss i en grumlig rymd där vi har principer och kunskap ur det förflutna, men måste applicera dessa ur bästa förmåga. Det finns inget rätt svar; det finns några felaktiga svar, och fungerande svar.

Ideologi guidar kontroll, som försöker tvinga allt att passa in i ett mänskligt ideal, vilket är en artificiell konstruktion eftersom det är våra begränsade hjärnor som försöker komprimera vad vi tror är ordning på en mer komplex värld, skapad av något som är smartare än oss — vilket kräver lydnad.

Mänskligt tänkande är fyrkantigt. Vi gillar jämbördigt placerade objekt på rad i ett rutsystem. Vi vill tro att vi är unika och viktiga i ett kosmiskt och universalistiskt hänseende, och att beviset för detta är att vi har många olika mål för många olika individer. Denna simplistiska vision kontrasterar naturens organiska essens, där objekt är ojämlika och utspridda i täta mönster, och där det inte finns någon fabriksmässig process som repeteras identiskt för varje objekt eller person; bara många olika vägar vilka hoppas nå samma mål och gör det i varierande grad.

Det moderna sinnet tenderar drifta mot centralisering. Vi har problem med att separera vårt individuella perspektiv, som varelser vilka ockuperar en del av ett komplext system, från att vara systemets härskare. Om något dåligt händer oss, vill vi banna alla metoder genom vilken denna ”dålighet” kan ”hända”. T.ex. invandrare som fruktar nazism 2.0 och vill ha marxism eller vita som vill ha raspriviligierade id-kort, fast båda troligen förtjänar motsatsen.

Vi förstår inte heller orsak och verkan särskilt bra. När vi ser en effekt, så som fattigdom, vill vi operera direkt på det, genom att ha en allsmäktig kraft som skickar ut pengar och polis för att tvinga alla att vara under förhållanden som stoppar ondskan vi fruktar. Vi föredrar reaktiva istället för proaktiva lösningar, eftersom problem för oss uppkommer från ingenstans, så att det måste finnas en simpel och allsmäktig motkraft som vi applicerar likt en flugsmällare.

Skiljelinjen mellan höger och vänster går inte mellan individ och kollektiv. Båda sidor kan adoptera alla metoder, inkluderat centralisering, vilket gör distinktionen ofullständig. Den verkliga högermetoden är att kringskära mänsklig kontroll och istället se på vad som faktiskt fungerar, och fokusera på det, istället för på vad vi ”tycker” ska lyckas.

Inom högervänster-hybrider, så som neokonservatism eller nationalsocialism, blir denna distinktion förvirrad. Genom att sträva efter en vänsteridé om jämlikhet, godtar de modellen av den universella människan, vilken i sin tur förutsätter en fabriksmässig strategi som omfattar jämbördigt tryck på alla människor.

Kontrollens oböjliga natur skapar identiska objekt eller händelser oavsett kontext, vilket leder naturligt till kaos eftersom dessa pådyvlas på en ojämn topografi och genom deras centraliserade natur är blinda inför lokala omständigheter.

Problem uppstår när vi behandlar världen som en extension av oss själva, som om inget fanns där före oss. Vi hittar vad vi vill, och applicerar det stelbent på allting, vilket gradvis leder till kaos eftersom identiska responser till olika variabler leder till snedvridet urval.

Det mer hållbara alternativet är att behandla oss själva som en utsträckning av världen, eller en inkastad del av den. Vi sätter upp ett generellt mål, syfte och principer, och applicerar dem kontextuellt. Detta ser mer kaotiskt ut, men eftersom alla resultat anpassar sig till samma slutpunkt, involverar det många olika vägar som leder till liknande resultat.

Vänstern standardiserar alla metoder medan konservatism har samma slutmål, där parallella medel eventuellt når liknande mål. Det finns inga anspråk på att göra objekt, människor eller idéer identiska, eftersom identiska objekt bara passar in i den platta, gallerliknande topografin som föredras av mänskliga hjärnor.

Distinktionen mellan individualism och en orientering mot ordning visar oss varför alla politiska system eventuellt bryts ned i vänster kontra höger, eller något mitt emellan. Vi förfördelar antingen självet, eller ordning (vilket kräver ett uppoffrande av självet).

De flesta religioner och moraliska system har siktat mot självtranscendens och insett att det stora mänskliga problemet är själviskhet. Efter andra världskriget blev det istället norm att frigöra och förstora självet oproportionerligt till verkligheten.

Konservatism kan därför inte vara någon ordning baserad på individen, vilket är beroende av egalitarism eller meritokrati som medel för att reducera individer till en uniform standard och certifiera de som är bäst på att lyda, vilket kännetecknar kontroll — dvs metoder baserade på extern disciplin, vilket mynnar ur materialism.

Därmed kan vi förstå varför klassiska liberaler, neokonservativa eller libertarianer inte är konservativa. De vägrar erkänna något på en nivå över individen.

De gör rätt i att försvara kapitalism, eftersom kapitalism till skillnad från socialism inte är centralt kontrollerat, men har samtidigt fel eftersom vi vill ha ett samhälle med en marknad och inte ett marknadssamhälle. Kapitalism är ett ekonomiskt system, och kräver förankring i kultur och ledarskap för att fungera. Om vi tar bort det, börjar kapitalismen tjäna sig själv, som allt annat, och konsumerar allt i sin väg.

Konservativa är inte strikt kapitalistiska, utan ser kapitalismen som ett medel mot ett mål, vilket är att implementera ett flexibelt ekonomiskt system inom vilken resultat är viktigare än mänskliga intentioner eller begär.

De som säger att kapitalism och individualism är konservatismens hörnstenar sätter alltså vagnen framför hästen. Konservativa är de som blickar mot antikens Grekland och Rom, som försvarar monarkin och tror starkt på folks genetiska rötter och myter.

Det finns bara två alternativ, höger (ordning) eller vänster (individualism). Vi kan inte fly de dualismer som följer med att vara människa. Vi bör inte heller försöka, eftersom att undvika det ena är att omfamna det andra, vilket betyder att en ”tredje väg” till syvende och sist kommer svänga av mot det ena eller andra.

Vi har endast råd med att disciplinera oss mot det goda.

Annonser

Om Keyser söze

Konservativ realist från Uppsala. Genomskådar politik via själslig och filosofisk analys av människans natur och vår samtid. Analyserar ideologier ur ett psykologiskt perspektiv. Nås privat via bloggens kontaktformulär.
Det här inlägget postades i Filosofi och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s