Lögnexpressen

 

Bildresultat för liars

Det är skillnad mellan att ljuga och vara en lögnare. Att ljuga är att vara oärlig, och kan ha många orsaker; men att vara en lögnare betyder att en person inte ens försöker vara sanningsenlig. Det betyder att de är vanemässigt oärliga; sanningshalten i deras påståenden och beteenden är underordnade till andra strategiska prioriteringar, så som girighet, lust eller maktbegär.

Vad händer när man tar bort religion — eller ”folkets opium” — från samhället?

Man ger lögnen ett existensberättigande liksom en möjlighet för lögnen att tränga igenom likt en giftig gas som tar kål på oss utan att vi märker tills det är för sent — eftersom det inte längre finns något skydd mot den.

Efter det är vi i lögnens grepp, vilket vänder upp och ned på samhället.

Våra representanter och ”med”människor består som resultat av medvetna lögnare — ofta perversa och masochistiska sådana. De njuter av att plåga sig själva och andra med lögnen, på samma sätt som en alkoholist och sadist.

Skillnaden mellan lögn och alkohol är att lögnen inte syns, förutom via moralisk, extrasensorisk förnimmelse.

Lögnen kan inte fångas upp genom statistik, eftersom den tillhör en annan, spirituell domän — vilken förnekas av lögnen själv (vilket är själva lögnen). De som är besatta tror alltså att lögnen inte finns, och att de själva är normala, sofistikerade ”kostymnissar”, vilket indikerar hysteri.

Det moderna offentliga livet kryllar av lögnare, och än värre, specialiserade lögnare. Det är inte en fråga om att folk ljuger regelbundet, utan att sanningsenlighet inte är en faktor i vad de säger och gör — eftersom de rationaliserat lögnen och relativiserat sanningen så att ingen kan ha fel förutom de som är ”onda” (läs uppriktiga).

Kort sagt är de likgiltiga inför sanningen som ett värde, eftersom de anser att livet är en cirkel av oändliga tolkningsmöjligheter.

Kloka människor vet att vad lögnare säger måste ignoreras, och bedömningen måste göras baserat på deras handlingar, inte vad de säger.

Politiker är lögnare. Det handlar inte om att de ljuger — de är lögnare — det är deras identitet. Det finns ingen mening med att lyssna på vad de säger eller diskutera det. Ett påstående kan vara sant, helt falskt eller en kombination av båda. Ett påstående kan vara tekniskt riktigt, men kausalt inkorrekt — allt de säger är vilseledande.

Offentliga företrädare är lögnare och massmedia är lögnare. Utbildningens, vetenskapens, lagens, polisens och religionernas ledare är lögnare.

Institutioner är lögnare – alla moderna institutioner som har makt, rikedom och officiell auktoritet är numer lögnare – vare sig i regeringen, inom icke-statliga organisationer, välgörenhetsprojekt, universitet och bolag.

Hela det moderna etablissemanget är lögnare – lögnen genomdrivs systematiskt, belönas och institutionaliseras – den är djup, stabiliserad och åtnjuter positiva konnotationer.

Vi bör inte lyssna på vad lögnare säger – speciellt inte på vad de säger att de kommer göra. Vi kan inte bli kloka av det – det kan betyda något eller inget men det finns inget sätt att veta.

Vi måste bestämma oss om saker och ting på basis av våra egna kriterier, men i Guds namn bör vi inte ge uppmärksamhet till, debattera eller analysera lögnares påståenden.

Lögnare har ingen rätt att förvänta sig att bli betrodda i något som helst avseende. Det är orimligt att de förväntar sig detta. Om en lögnare frågar ”kallar du mig för lögnare” finns det bara två acceptabla svar: säg ja eller säg inget.

Man bör aldrig uppmuntra en lögnare att h*n är betrodd i något avseende.

Om vi är visa kommer vi inte tro på lögnare, och inget de gör eller säger kan få oss att tro på dem. Ju hårdare de försöker få oss att tro på dem, desto mer bör vi motstå att tro på dem — eller ens att misstro dem. Vad de säger betyder ingenting.

Bara upplevelse kan ändra våra uppfattningar – om en lögnare ångrar och ändrar sitt beteende över en lång tid oberoende av gehör. Endast och endast då kan de upphöra att vara en lögnare och förtjäna rätten att bli betrodda.

Annonser

Om Keyser söze

Konservativ realist från Uppsala. Genomskådar politik via själslig och filosofisk analys av människans natur och vår samtid. Analyserar ideologier ur ett psykologiskt perspektiv. Nås privat via bloggens kontaktformulär.
Det här inlägget postades i Etik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s