Idealisk politik Ă€r simpel

Relaterad bild

Ariostokrati och monarki innebÀr att gÄ frÄn formalistiskt rÀttsstyre till mÀnsklig auktoritarism, och frÄn demokratisk utilitarism till sjÀlvstyre. I praktiken innebÀr detta att meritokrati och jÀmlikhet ersÀtts med dygder, arv och karaktÀr.

Meritokrati betyder lika möjligheter, vilket betyder att alla kvinnor fÄr bli poliser, och alla mÀn fÄr bli dagisfröknar. Det Àr ett sluttande plan dÀr det ena leder till det tredje.

IstÀllet för ett samhÀlle som opererar automatiskt via en metod baserad pÄ rÀttigheter, mÄste vi gÄ tillbaka till ett mÀnskligare styrelseskick, som slÀpper pÄ tyglarna och lÀgger viktiga beslut i hÀnderna pÄ de bÀsta.

Intuition och kompetens tar över regler, och ledarskap tar över kontroll. Detta innebÀr att de som Àr moraliskt kompetenta och förstÄr sig pÄ högre dynamik Àn pengar sÄ som mÀnsklig natur Àr de som styr.

MÀnskligheten Àr som vilken organism som helst, dödlig och sjukdomsbenÀgen. Högern menar att mÀnskligheten blivit infekterad av hybris, vilket fÄtt oss att gÄ upp i oss sjÀlva och mista sikten för allt gott och hÀlsofrÀmjande. För att kompensera bristen pÄ ledarskap har vi tagit till lagar och regler som anpassar terrÀngen efter kartan. Eftersom vi tror oss kunna kontrollera naturen har vi slutat upp i en överstatlig snÄrskog av hÀmmande byrÄkrati och en personlig tillvaro baserad pÄ instruktionsmanualer.

Naturen slÄr tillbaka dubbelt nÀr vi inte respekterar henne, och gör oss till inautentiska tjÀnare som rationellt kan följa mönster men som saknar den inre sjÀlvförstÄelsen och integriteten för att följa sitt kall och skapa en meningsfull tillvaro.

Tillvaron bestĂ„r istĂ€llet av invanda mönster och repeterande mĂ€nniskor. Skolan förser oss med rĂ€tt och fel, och tidningar skriver om ”hur du bör agera vid en terrorattack”. Vi dresseras till lydnad, och all spontanitet gĂ„r om intet.

Individualismen gör oss neurotiska, och besatta av hygien. NĂ€r prioriteringen ligger i maximerandet av det enskilda livets behag, retirerar individen in i sjĂ€lvet, likt en snigel som drar sig tillbaka i sitt skal, och dĂ€r alla upplevda hot mot detta ”safe space” blir operativsystemets drivmedel. NĂ€r livet handlar om att undvika döden, och progressivt maximera livslĂ€ngden, opererar mĂ€nniskan genom rĂ€dsla, misstro och sjĂ€lviskhet. Dieten, hygienen och hĂ€lsokoller blir viktigare Ă€n den inre dimensionens moraliska och andliga sundhet. Att undvika dĂ„liga öden, blir viktigare Ă€n att uppfylla sitt kall.

PĂ„ sĂ„ sĂ€tt förstĂ„r vi varför jĂ€mlikhet innebĂ€r sjĂ€lviskhet, eftersom massan ingĂ„tt i en pakt att skydda sig sjĂ€lv genom kollektivet mot verklighetens beskaffenhet, sĂ„ att alla fĂ„r göra exakt vad de vill — förutom stjĂ€la och döda — istĂ€llet för vad de borde.

Feminism Àr t.ex. ett sÀtt för kvinnor att rentvÄ sina biologiska imperativ sÄ att de kan göra vad de behagar istÀllet för att göra nÄgot sjÀlvuppoffrande som att bilda familj. VÀnstern bestÄr av de mest sjÀlviska mÀnniskorna nÄgonsin, som inte klarar av Äsikter som Àr ett hot mot deras singelliv. Detta gör att de mest av allt hatar vuxna mÀnniskor som vill ha ordning och reda.

Emellertid Àr jÀmlikhetsflosklerna endast en fars, eftersom massan tÀvlar mot varandra baserat pÄ popularitet och dÀrmed i hemlighet hatar varandra. Man vill kunna skylla pÄ den andre, utan att ta ansvar. Systemet opererar genom avundsjuka och mobbning, och massan lÄtsas om att de Àr goda genom att tycka synd om Afrika som hobby vid sidan av arbetet.

En del sansade röster som Ànnu inte drabbats av massans dysgeniska tryck börjar emellertid sÀga ifrÄn. Dessa framstÄr först som onda rasister enligt gÀngse terminologi, Ànda tills man inser att samhÀllet Àr ett inverterat lusthus dÀr inget Àr vad det verkar vara.

Högern blickar mot horisonten och drömmer om ett tolkienliknande samhÀlle. PannkakstÀder som expanderar likt jÀst och konsumerar allt i sin vÀg rivs ned. AllmÀnheten flyttar ut pÄ landsbygden och Äterupplivar jordbruket. Bilar ersÀtts av hÀstar och shopping ersÀtts med kultur. Moral, dygder, vett och etikett börjar blomstra och ersÀtter den ansiktslösa tvÄngsapparatens vÄrdslösa regelverk. Tillvaron intar en mytisk stÀmning, och det gudomligas ÄterintÄg i vardagen förheligar det profana. En animistisk och metaforisk verklighetsbild blir till allmÀn realitet, dÀr positiva hÀndelser associeras med gudar, och negativa fenomen viskar om onda andars nÀrvaro. Folk börjar tÀnka i bilder och symboler istÀllet för siffror och kalla fakta.

Dekadenta nattklubbar med kulturfrĂ€mmande och andligt fientlig elektronisk musik liksom kvinnoförnedrande rappmusik ersĂ€tts med proper danskultur. VardagskvĂ€llar framför TVn ersĂ€tts med lokalt föreningsliv. LösslĂ€ppthet ersĂ€tts med auktoritet och grĂ„ mĂ„ngfald ersĂ€tts med etniskt karaktĂ€ristiska offentliga rum med ordentligt sprĂ„kbruk och kulturspecifika sociala koder – istĂ€llet för den normlöshet och antirasistiska allergi som för tillfĂ€llet rĂ„der.

Demokratin vill stoppa detta till varje pris, eftersom de vill fortsÀtta ha ett regbÄgsfÀrgat vuxendagis som för oss mot domedagen med ett leende pÄ lÀpparna.

Annonser

Om Keyser söze

Konservativ realist. GenomskÄdar politik via sjÀlslig och filosofisk analys av mÀnniskans natur och vÄr samtid.
Det hÀr inlÀgget postades i Etik och har mÀrkts med etiketterna , . BokmÀrk permalÀnken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s