Nationalism kontra Vit”nationalism”

 

RIGHT WIN STORMFRONT.jpg

FÄ förstÄr innebörden av nationalism, inte minst inom högern. Nationalism innebÀr att man utgÄr frÄn den internt sammanslutna stammen och etniciteten; inte externa och kalla förklaringsmodeller som staten eller rasen. Rasen Àr implicit, men innehÄller inga politiska koncept om hur ett samhÀlle bör organiseras, vilka finnes inom etnos och mytos.

Att vara fixerad vid ras och vithet Àr en ideologisk patologi med utilitaristiska förtecken, som tenderar att gÄ överstyr. VÄra meningsmotstÄndare blir emellertid provocerade bara av att man Àr vit och icke vÀnster. Nazism Àr dÀrför överflödig, och alla vitmaktrörelser blir till kontraproduktiva affÀrer.

Stam, etnicitet, traditioner och kast Àr vad som Àr relevant, men krÀver att man gör upp med egalitÀr ras-patriotism. Vitnationalismen kommer frÄn Amerika, och har inget att göra i en europeisk kontext. Européer har identiteter, och behöver inte retirera tillbaka pÄ ras. USA Àr ingen nation, mer Àn vad det Àr ett transaktionsbaserat shoppingcentrum.

FaststÀllda kulturella normer med optimal kommunikation kan endast garanteras inom etnografiska grÀnser. Ras Àr det underliggande fundamentet och vad som definierar den totala ingruppen, men Àr inte nÄgot som behöver reitereras. Raspolitik leder till icke-organiskt, kategoriskt regelstyre och konformism, istÀllet för introspektiv ordning, som vÀxer inifrÄn och ut, och manifesteras genom social hierarki.

Nationalism betyder att man vÀrderar integritet över allt annat, och innefattar idén om det okrÀnkbara. Med början i personlig integritet strÀcker den sig över egendomsrÀtt och arv, till territoriell integritet och etnisk integritet.

Vitnationalister utgÄr frÄn felaktiga filosofiska antaganden, och inverterar nationalismens betydelse. Problemet Àr av samma karaktÀr som med fascism och nationalsocialism: den Àr fortfarande baserad i moderniteten, och triggar en egalitÀr synvinkel om vithet.

Vitnationalism en rasfilosofi, men inget mer. Den Ă€r för simpel, bred och avskalad. Den frĂ„ngĂ„r inte moderniteten genom att hitta ett alternativt mĂ„l. Man har gjort rasen till metoden och mĂ„let och utgĂ„r dĂ€rför ifrĂ„n navelskĂ„dande antropocentrism. Ras kan inte göras till ideologi i sig eftersom rasen krasst definierar kontinentens befolkning, som utgörs av etniciteter vars kvalitativa element utgör kulturen och vars myt utgör nationalismen. Vitnationalism har redan erfarits genom franska revolutionen, dĂ€r ”vita” revolutionĂ€rer ville sprida ”friheter” till alla vita individer i Europa. IdĂ©n om nationalstaten Ă€r kommen ur denna medelklasshybris.

Vitnationalister grĂ€mer sig idag över att ”vita” inte hĂ„ller ihop. Den ”vita” rasen klumpas ihop och man förordar ras över etnicitet. Detta Ă€r en form av kvantitativ utilitarism. Ideologin tar mekaniskt över realiteten, som krĂ€ver att vi mĂ„ste utgĂ„ frĂ„n vĂ„ra lokala grupper och enskildheter.

Medan det Ă€r av godo att vita grupper mobiliserar sig, Ă€r realiteten att den ”vita rasen” Ă€r en social konstruktion och ett önsketĂ€nk. Vita identifierar sig mer med sin bil Ă€n med sin ”ras”. De flesta av dem vill undermedvetet vara bland de sina, men gillar inte att yttra sig om saken. Att logiskt försöka propagera för vit identitet för vita Ă€r en retorisk Ă„tervĂ€ndsgrĂ€nd. Man bör istĂ€llet göra detta indirekt genom patos-argument, sĂ„ som att egalitarism gör oss till kortsiktiga blindgĂ„ngare, att globaliseringen stressar ihjĂ€l oss och att mĂ„ngfald river ned alla standarder och ersĂ€tter kultur med köpcenter. Imperativet bör vara att sprida idĂ©er som innefattar en dekonstruktion av modernismens reglerande mekanismer och byrĂ„krati.

Nationalism Àr det enda som stÄr i vÀgen för den transaktionsbaserade vÀrldsordningen som vill förpacka alla mÀnniskor i jÀmlikt format och anvÀnda dem som utbytbara delar i en global shoppingby.

Detta implicerar att grÀnser mÄste dras, och att alla andra mÄste Äka hem. Vilket Àr fullt realistiskt, eftersom alla grupper Àr tÀvlande sjÀlvintressenter.

Hittills har vi trott att alla kan samsas under ekonomi och politik, vilket har visat sig vara ett naturvidrigt förtryck av allt mÀnskligt och hÀlsosamt. Etnisk medvetenhet hos vita blir i slutÀndan oundvikligt i en mÄngkulturell social dynamik.

Nordeuropéer har lÄg genetisk variation, och hög homogenitet, vilket betyder exklusiva samhÀllen dÀr invandring och assimilation innebÀr folkutbyte. Mellanöstlingar Àr i högre grad blandfolk, och deras samhÀllen Àr dÀrför mer inkluderande, assimilationsvilliga, och kan i högre grad absorbera andra, vilket Àr betydligt mer kostsamt för vÀsteuropeiska lÀnder, vars folk utgör mer sentida och recessiva mutationer av mÀnskligheten.

Anledningen till att vita mĂ€nniskor inte Ă€r sĂ€rskilt mĂ„na om sitt etnos Ă€r för att de via upplysningen, rationalismen och marknadens uppgĂ„ng ”civiliserats” och fostrat en individbaserad liberalism, dĂ€r relationer baseras pĂ„ nyttomaximering snarare Ă€n grupplojalitet.

Dessutom upplever de sig sig inte som allierade, mer Ă€n som olika ”lag” som tĂ€vlar mot varandra. Den höga sociala tilliten anvĂ€nds emot oss i klasskrig, dĂ€r de som har mer kapital Ă€n andra ses som utsugare och blir demoniserade pga att de inte delar med sig.

HögpÄlitliga samhÀllen fungerar effektivt och Àr som resultat rikare, spÀnstigare och mer motstÄndskraftiga Àn andra sortens samhÀllen. Deras akilleshÀl Àr dock att tilliten kan utnyttjas för ansprÄk pÄ universell fördelning av resurser. Till en början verkar detta som en bra ide, eftersom det tar för givet en reduktion av konflikt.

Problemet Àr dock att det ocksÄ sÀnker tillit. NÀr vem som helst kan pÄbörja en social attack pÄ folk som Àr mer vÀlbÀrgade, sÄ Àr det bÀst att socialisera bara med dem som du vet inte kommer göra sÄ. Detta Àr varför klasskrig producerar Àn mer radikal klasseparation: varje klass kan bara lita pÄ andra frÄn samma klass, och agerar naturligt i exkluderande syfte mot andra klasser.

Majoriteter Ă€r notoriskt lĂ„ngsamma i sjĂ€lvförsvarssyfte. Anledningen Ă€r att de inte kĂ€nnes vid sin egen identitet eftersom de ser pĂ„ sig sjĂ€lva som majoritet. Att identifiera sig som vit för majoriteten vita Ă€r som att identifiera sig med luften man andas. Och sanningen Ă€r ju att ”vit” Ă€r ett opersonligt begrepp utan emotionellt vĂ€rde. ”Vit” Ă€r ett lika intetsĂ€gande attribut för liberaler, som ”mĂ€nniska” Ă€r för högern.

Pga majoritetsstatus identifierar sig personer inom en majoritet istÀllet med subkulturer som klass, livsstil, region och religion. Man ser ingen lÀnk mellan sig sjÀlva och andra som delar en genetisk bakgrund, identifierad som generisk eftersom den Àr av majoriteten, men inte som den speciella intressegrupp som de tillhör.

Invandrare Àr Ä andra sidan konstant pÄminda om sin gruppidentitet, och anvÀnder den i pluralismens namn för att stÀrka sin egen position. De Àr medvetna om att detta samhÀlle inte designats, skapats eller upprÀtthÄllits i dess sunda dagar av mÀnniskor som dem, utan av européer som satte upp system av lagar, ekonomi och kultur som reflekterar deras arv. NÀr man lagstadgade individen, kastade man Àven ut européerna.

Det Àr ocksÄ viktigt att pÄpeka att vit mÄngfald inte fungerar, precis som vilken mÄngfald som helst inte fungerar. Polacker, engelsmÀn, tyskar och italienare kan jobba tillsammans, men till syvende och sist vill de Äka hem till grannskap fyllda av folk som dem sjÀlva. Detta Àr varför etniska grupper stadigt har splittrats i Amerika, med början i vita grupper.

NĂ€r vĂ€stvĂ€rlden sakta vaknar frĂ„n sin senaste epok av jĂ€mlikhetsdvala ökar intresset för nationalism. Somliga av oss har alltid varit rebeller, men problemet Ă€r att mĂ„nga nyfrĂ€lsta ”nationalister” tar med sig vĂ€nsterantaganden, och vill ha en egalitĂ€r nationalism, vilket Ă€r motsatsen till vad nationalism Ă€r.

Nationalism Ă€r inte raspatriotism, eller att svĂ€ra ed till den ”vita” rasen, utan en hierarki, inkluderat kast, med en uppskattning hur mycket nordisk-germanskt som finns i varje person. Dess ultimata mĂ„l Ă€r inte att forma en maskinmĂ€ssig flock, utan att bevara alla intrarasliga grupper, och detta kan inte göras genom att fullskaligt kombinera eller associera dem med varandra.

Vitnationalismen förbÀttrar heller inte sina odds med sin tendens mot emotionellt rashat och paranoid anti-semitism, vilket betyder att en vitnationalistisk utopi Àr av samma miserabla art och karaktÀr som nuvarande paradigm fast med bara vita mÀnniskor.

Vitnationalisten kommer sÀga att man mÄste vÀva in metapolitiken i former som attraherar, men sanningen Àr att vi inte vill attrahera vilken idiot som helst, utan vi vill attrahera sansade mÀnniskor.

Vitnationalism Ă€r Ă€r dĂ€rför ett slags falskt önsketĂ€nk som stĂ„r i vĂ€gen för vad som behövs, och visar sig vara kommunism för mĂ€nniskor med vit hud samt dialektisk materialism applicerad pĂ„ ras istĂ€llet för ekonomi. Det ödslar tid eftersom det pĂ„stĂ„r sig lösa problemen men i sjĂ€lva verket förhindrar den riktiga lösningen. Vitnationalism Ă€r ett modernistiskt koncept med en tvĂ„faldigad vĂ€rldssyn med ”vi” mot ”dem” kategorier som resulterar i att man inte kan ha ett normalt liv nĂ€r man rör vid det. DjupvĂ€nstern Ă€r intelligent, och har den största delen av högern i sin linda.

Det rĂ€cker inte med att reagera pĂ„ vĂ€nstern, vi mĂ„ste visa att vi Ă€r mycket bĂ€ttre — sĂ„ bra att de lĂ€ngre inte kan kategorisera oss.

Annonser

Om Keyser söze

Konservativ realist. GenomskÄdar politik via sjÀlslig och filosofisk analys av mÀnniskans natur och vÄr samtid.
Det hÀr inlÀgget postades i Antropologi, Ideologi och har mÀrkts med etiketterna , , . BokmÀrk permalÀnken.

En kommentar till Nationalism kontra Vit”nationalism”

  1. Raschan skriver:

    UpptÀckte precis dina texter. Mycket intressant. Jag har gÄtt i liknande tankar och skissat..Att det inte gÄr att rÀdda ett folk pÄ enbart biologiska grunder om detta folk saknar ethos.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s