Nationalism — en naturlig konsekvens av ekologism?

econazi

När de monoteistiska religionerna ersatte de hedniska upprättades en ny sorts metafysik och människosyn, där människan istället för att vara en avbildning i transparans med naturen och gudarna, blev en skapelse av Gud i en imperfekt värld som människan kom att bli herre över. Personifieringen av gud bäddade för en underordning av naturen i människans favör; där hon tidigare haft en cyklisk världssyn där hon var inbäddad i ett ekosystem. Detta ledde sedermera till individuell hybris och demokrati. Människan trodde sig ha besegrat naturen, men hade i själva verket tagit ut vinster i förskott och satt sig i skuld. Vi måste nu vända upp och ned på pyramiden och kasta ut människan in i den natur hon hör hemma, samt i hennes plats bädda för ett organiskt samhällssystem som styrs av ansvar snarare än en dragkamp mellan olika konkurrerande demokratiska läger för brödsmulor.

Konsekvensen av detta blir att vi inser att demokrati i längden måste upphävas, och att mångkultur är en lögn som trasar sönder samhällen. Vi inser att människan är vilsekommen tack vare att hennes önsketänkande symbolism lett oss iväg från kunskapen att realiteten opererar i cykler, och att det starka förvandlas till det svaga när världen reagerar på sig själv. Detta har i sin tur lett till egalitarism vilket innebär att den genomsnittliga massan försvarar sig själv från konsekvenserna  av sina handlingar genom sociala försäkringar. Vid det här laget är det även tydligt att demokrati är synonymt med massinvandring och evig tillväxt, och vi måste därför titta mot nya alternativ. Det räcker inte med andra ”metoder”.

Först och främst inser vi att individualism är en lögn, och att individen på ett meningsfullt sätt i längden inte kan existera utan sin bestämda sociala kontext och biologiska inklination. Hon kan välja att inte identifiera sig med sin grupp, men detta betyder att hon ”köpslår med djävulen” och säljer ut sitt släktled och sin avkomma för personlig bekvämlighet. En atom är inte en självständig partikel mer än vad den är en del i en molekyl som i sin tur är en komponent i en högre kontext i form av exempelvis en cell som gör upp en organism. På samma sätt är vi människor individuella atomer som definieras av vår molekylära familj som i sin tur gör upp en släkt vilken bildar en cell där summan av alla celler utgör folket och den organiska samhällskroppen.

Cellen är alltså den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer (folk) och utgör ”kroppens byggsten”. En organism har i sig utvecklats över tid och dess karaktärsdrag bestäms av cellernas organisering. Ett folk är alltså organiserat utefter sin biologiska inklination och samstämmig med sin miljö. Folket har etablerade normer och sociala koder som förenklar kommunikation och socialt utbyte.

Globaliseringen förstör det organiska samhället genom att göra intrång på dess integritet likt en människa som trampar i en myrstack vilket förstör organisationen och som följd delar upp organismen, bryter cellernas kontinuitet och delar på molekylerna -där atomerna blir ensamstående partiklar utan meningsfull kontext. Detta leder i sin tur till antisociala atomer som blir neurotiska och måste kompensera sin brist på sammanhang med ett ännu större ego vilket urartar i individualism och demokrati, där organismen tas över av ett virus som bryter ned den och leder den mot döden eftersom atomerna blivit fartblinda landstrykare. Detta organiska virus har i sin tur lösgjort hela den mänskliga organismen från sin miljömässiga kontext och fört över kostnaderna av sitt beteende på naturen.

Från denna analogi kan vi dra slutsatsen att nationalism innebär att återgå till en biologisk världsordning och dra ned människan från sin höga häst ned på jorden. Nationalism förutsätter att alla etniska grupper får sin egen plats att vara på vilket eliminerar konkurrens varefter man istället kan införa en mer beständig samhällsstruktur där människor återfår stabilitet och där staten samt massdemokratin har spelat ut sin roll. Ett samhälle som samarbetar snarare än konkurrerar, där folk har bestämda roller. Den likartade samhällskroppen kompenserar för en mindre stat, samtidigt som kulturen får möjlighet att leva och frodas.

Att leva i ett samhälle där det råder total utjämning är inte ett naturligt tillstånd. Det skulle förutsätta att man kan förvänta sig exakt samma saker av varje individ, vilket är absurt. Det organiska och hierarkiska samhället är vårt naturliga tillstånd. Folket är en kropp; alla muskler är olika starka och har olika uppgifter, och de är alla underställda hjärnan.

Vänstern vill ersätta naturlig ordning med mänsklig ordning, och reagerar istället på allt som är ”omänskligt”. När folk t.ex. kallar tredje riket för ”omänskligt” är det tämligen intetsägande, eftersom tredje riket förmodligen var den mest miljöradikala regimen i historien och betydligt mer etiskt försvarbar än miljöförstörande socialliberalism. Så till vida att man inte utgår från en antropocentrisk etik där människans bekvämlighet står över allt annat.

Vår nuvarande form av civilisation leder till biologisk apokalyps och det är ytterst få som vill erkänna att humanism, jämlikhet och demokrati är det största problemet då det skapar ett lösdrivande samhälle med en förändringstakt som överskrider den biologiska toleransen. Att komma till denna insikt inbegriper att man gör upp med sitt ego och sina heliga kor — vilket man allra minst kan förvänta sig från vänstern.

Humanismen är en enda stor poetisk tragedi. Människor har alltid varit opportunistiska och destruktiva däggdjur. Redan i förhistorisk tid jagade vi med pilbågar och spjut otaliga arter tills de blev utrotade. Bara för att svärdet ersatts med en telefon spjutet med en coca cola och hästen med en soffa så betyder det inte att vi blivit upplysta och fredliga buddha-inkarnationer — snarare domesticerade valboskap. Mänskligheten har endast frodats i tider då folkflertalets girighet undertryckts av aristokrater till förmån för högre ideal. Liberal demokrati har endast resulterat i överkonsumtion, förorening, erosion, territorriella övertramp och förstörelsen av biologisk mångfald vilket inom 100 år sannolikt kommer leda oss till global ekologisk kollaps. Oräkneliga arter kommer försvinna och miljarder människor som lever på lånad tid kommer gå om intet.

Och folk vill ha ännu mera mänskliga rättigheter.

Vänsterns miljöaktivism och rättighets-fetischism är blott ett spel för galleriet som lägger locket på när det kommer till mänsklig biologi när en konsekvent ekologisk syn givetvis kräver att man inbäddar människan i ekosystemet och inte ser människan som världens räddning i sig, då människan endast behöver räddas från sig själv.

Vi måste sluta såga av grenen vi sitter på, vilket förutsätter ett komplett uppbrott med humanismen baserat på realisationen att mänskligheten är i färd med att fördärva naturens produktivitet och därmed underlaget för sin egen existens.

Ingen går säker i demokratins spår.

 

 

Annonser

Om Admin

Konservativ realist. Genomskådar politik via själslig och filosofisk analys av människans natur och vår samtid.
Det här inlägget postades i Djupekologi, Etik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s