Det introverta nordiska lynnet

66077

Nordeuropéer Àr i högre grad mer introverta Àn andra folk pÄ grund av Nordens historia av lÄg populationsdensitet och skogstÀta by-samhÀllen, som resultat av vÄr nordiska latitud och begrÀnsade resurser samt hÄrda miljö. Nordbor Àr dÀrför adapterade till att socialisera med ett begrÀnsat antal mÀnniskor, och förvÀntar sig i högre grad Àn de flesta folkgrupper att ingÄngna avtal skall hÄllas, bÄde i affÀrsrelationer och pÄ social nivÄ.

Den starka tilliten tar sig Àven uttryck i att skandinaver beskrivs som naiva och blÄögda, och luras dÀrför inte sÀllan av mer socialt godtyckliga försÀljare pÄ utlandssemestern, eftersom vi utgÄr frÄn vÀsterlÀndsk marknadsmoral med hög pÄlitlighetsgrad.

Populationer i tropiska klimat har alltid haft ett stort utbud av föda och har dÀrför inte behövt studera och förstÄ naturen abstrakt i nÄgon högre utstrÀckning. Deras frÀmsta vidkommande har varit att fÄ utlopp för sina instinkter, vilket kan vara en förklaring till varför afrikaner tenderar att vara mer emotionella, aggressiva och polygama Àn andra populationer och skaffar barn pÄ mÄfÄ, eftersom det Àr större chans för barnen att överleva i stora slÀktband och varmt klimat som inte förutsÀtter en försörjande far.

Semiter och angrÀnsande populationer behövde dock handskas med kylan och svÄra förutsÀttningar under istiden. Efter istiden uppfann de jordbruket vilket ledde till massiv befolkningsökning och visst oberoende frÄn evolutionÀrt tryck tack vare boskapsuppfödning och konstruktionen av stora stÀder. Dessa faktorer ledde till minskat beroende av andra mÀnniskor, och klanen blev istÀllet viktigare i takt med att det evolutionÀra trycket skiftade frÄn mÀnniska mot natur till man mot man kontra familjeband.

EuropĂ©er var tvungna att uthĂ€rda tusentals Ă„r av istidens strĂ€ngaste miljöer, och under sĂ„dana förhĂ„llanden behövde den som öppet betedde sig egoistiskt tas av daga till gruppens fördel och fortsatta överlevnad. Vem som Ă€n ljög riskerade ocksĂ„ livet pĂ„ alla andra och behövde sona för sina brott — vilket ledde till en konsekvent och rationell personlighetstyp.

NordeuropĂ©er upptog ocksĂ„ jordbruk och urbanisering i ett senare skede, och till denna dag finns en tydlig skillnad mellan sydeuropeisk tidig jordbruksmentalitet i form av maffiastyre och hett temperament och den nutida naiva nordeuropeiska mentaliteten med altruism, konformism och universalism. NordeuropĂ©er Ă€r benĂ€gna att bedriva fanatiska moraliska korstĂ„g mot upplevda orĂ€ttvisor vilket vi har Ă€rvt av vĂ„ra jĂ€gar-samlar-förfĂ€der, vilkas beteenden Ă€r evolutionĂ€rt anpassade efter en glesbefolkad och resursfattig miljömĂ€ssig kontext. Svensken Ă€r generellt sett mer inriktad pĂ„ vad som Ă€r rĂ€tt, Ă€n pĂ„ vad som gynnar ingruppen relativt utgrupper till skillnad frĂ„n kusinerna i syd — de genetiska jordbrukarna — som Ă€r mer blodsbands-orienterade och sĂ„ledes har högre beredskap som grupp i ett mĂ„ngkulturellt samhĂ€lle. Nordbor Ă„ andra sidan, drabbas av döda vinkeln i mĂ„ngkulturens antĂ„g och blir genom missriktad nordeuropeisk idealism extra sĂ„rbara för subversiva ideologier som maskeras i begrepp som syftar till rĂ€ttvisa och jĂ€mlikhet.

Nordeuropéer inser ofta inte hur manipulativa sydlÀnningar kan vara i vinstsyfte, vilket Àr varför bl.a. zigenska tiggare utnyttjar vÄr goda tro. Opportunism tycks vara en överlevnadsteknik i deras gruppdividerade samhÀllen, till skillnad frÄn Nordeuropas fram till nyligen homogena demokratier.

Hög social tillit beskrivs i samhĂ€llsvetenskapliga sammanhang som den mest typiskt svenska normen. Svenskar tycks ha vĂ€rldens kanske högsta interpersonella tillit, liksom den högsta tilliten till samhĂ€llsinstitutioner. Eftersom svenskheten har ett tydligt kulturförnekande drag och normen lĂ€nge varit att inte göra skillnad pĂ„ olika individer med hĂ€nsyn till deras bakgrund, kön eller klass — tvingas vĂ€rdfolket rucka pĂ„ sig sjĂ€lv till förmĂ„n för positiv sĂ€rbehandling av fripassagerare. MĂ„ngkulturen har ersatt folkhemmet eftersom det ena med nödvĂ€ndighet tar ut det andra. Detta Ă€r nödvĂ€ndigtvis inte nĂ„gon konspiration mer Ă€n vad det Ă€r en inbyggd och empiriskt belagd konsekvens av egalitarism och demokrati.

Den höga interpersonella tilliten bland nordbor tyder pĂ„ en lĂ„ngsiktig instĂ€llning till relationer med andra. I andra kulturer Ă€r personliga relationer antingen mer transaktionsinriktade (jĂ€mför USA) eller gruppbaserade (jĂ€mför Mellanöstern). Svensken Ă€r investeringsorienterad och kommunikationen blir en avvĂ€gning mellan en högre kortsiktig kostnad för att skapa en relation, mot en likaledes högre vinst i form av en lĂ€ngre och djupare relation — mot bakgrund av istidens knappa resurser. Nordbons sparsamhet och lĂ„ngsiktiga samlar-karaktĂ€r tolkas ofta dĂ€rför som snĂ„lhet.

Svensken Ă€r praktiskt taget missanpassad för storstadens asfaltdjungel. Skogen Ă€r den nordiska mĂ€nniskans sjĂ€l, medan frĂ€mlingar dras mot stadens materialitet. VĂ„rt $amhĂ€lleℱ har blivit ett dĂ„rhus anpassat efter extrovert norm nĂ€r vi i sjĂ€lva verket generellt trivs och frodas bĂ€st i introverta sammanhang. I jobbansökningar Ă€r det tabu att skriva att man Ă€r introvert, vilket Ă€r ett tydligt tecken pĂ„ globaliseringens hot mot det svenska.

Globaliseringen har lett till snabb accelerering av kulturkrockar och det svenska sinnelaget tycks inte hunnit anpassa sig dĂ„ man inte behövt relatera till andra grupper innan och dĂ€rmed inte behövt göra etnicitet till en central del av identiteten. En radikal nationalistisk retorik blir dĂ€rför obekvĂ€m för svensken och en besynnerlig sits. Till skillnad frĂ„n de nĂ€rbeslĂ€ktade finnarna har svensken haft svĂ„rt att relatera till nationalism och ser den som ett hot mot ”det fria sinnelaget”, ocksĂ„ pga Sveriges rikes imperialistiska förflutna och monarkistiska natur.

Den svenska kulturen Ă€r mycket öppen för influenser utifrĂ„n, och amerikanisering eller anglofiering blir den gemensamma plattformen för bĂ„de svenskar och ”nysvenskar”. Globalisering innebĂ€r dĂ€rför en utjĂ€mning av kulturella uttryck och vĂ€rderingar vĂ€rlden över till den minsta gemensamma nĂ€mnaren.

Om vi vill Ästadkomma förÀndringar, bryta isen och vÀcka folkandan Àr det kring vÄr egen syn pÄ oss sjÀlva som individer och vÄr egen individuella sjÀlvförstÄelse som kÀnslorna i grunden mÄste enas. Vi kan inte lÀngre förenas av att allas syfte bara Àr egen enskild nytta. Kan man inte förstÄ sig sjÀlv sÄ kan man inte förstÄ nÄgon annan och dÄ kommer ocksÄ det ovillkorliga framvÀxande misstroendet tvingas ersÀttas av godtrogenhet.

DÀrför mÄste allas strÀvan alltid i grunden vara att försöka öka sin egen förstÄelse för sig sjÀlv för att dÀrigenom bÀttre kunna förstÄ sina medmÀnniskor och sin omvÀrld.

NÀr vÀnstern förnekar allt svenskt bekrÀftar de alltsÄ det svenska och allt som Àr vÀrt att bevara.

Annonser

Om Keyser söze

Konservativ realist. GenomskÄdar politik via sjÀlslig och filosofisk analys av mÀnniskans natur och vÄr samtid.
Det hÀr inlÀgget postades i Antropologi. BokmÀrk permalÀnken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s