Det introverta nordiska lynnet

66077

Nordeuropéer är i högre grad mer introverta än andra folk på grund av Nordens historia av låg populationsdensitet och skogstäta by-samhällen, som resultat av vår nordiska latitud och begränsade resurser samt hårda miljö. Nordbor är därför adapterade till att socialisera med ett begränsat antal människor, och förväntar sig i högre grad än de flesta folkgrupper att ingångna avtal skall hållas, både i affärsrelationer och på social nivå.

Den starka tilliten tar sig även uttryck i att skandinaver beskrivs som naiva och blåögda, och luras därför inte sällan av mer socialt godtyckliga försäljare på utlandssemestern, eftersom vi utgår från västerländsk marknadsmoral med hög pålitlighetsgrad.

Populationer i tropiska klimat har alltid haft ett stort utbud av föda och har därför inte behövt studera och förstå naturen abstrakt i någon högre utsträckning. Deras främsta vidkommande har varit att få utlopp för sina instinkter, vilket kan vara en förklaring till varför afrikaner tenderar att vara mer emotionella, aggressiva och polygama än andra populationer och skaffar barn på måfå, eftersom det är större chans för barnen att överleva i stora släktband och varmt klimat som inte förutsätter en försörjande far.

Semiter och angränsande populationer behövde dock handskas med kylan och svåra förutsättningar under istiden. Efter istiden uppfann de jordbruket vilket ledde till massiv befolkningsökning och visst oberoende från evolutionärt tryck tack vare boskapsuppfödning och konstruktionen av stora städer. Dessa faktorer ledde till minskat beroende av andra människor, och klanen blev istället viktigare i takt med att det evolutionära trycket skiftade från människa mot natur till man mot man kontra familjeband.

Européer var tvungna att uthärda tusentals år av istidens strängaste miljöer, och under sådana förhållanden behövde den som öppet betedde sig egoistiskt tas av daga till gruppens fördel och fortsatta överlevnad. Vem som än ljög riskerade också livet på alla andra och behövde sona för sina brott — vilket ledde till en konsekvent och rationell personlighetstyp.

Nordeuropéer upptog också jordbruk och urbanisering i ett senare skede, och till denna dag finns en tydlig skillnad mellan sydeuropeisk tidig jordbruksmentalitet i form av maffiastyre och hett temperament och den nutida naiva nordeuropeiska mentaliteten med altruism, konformism och universalism. Nordeuropéer är benägna att bedriva fanatiska moraliska korståg mot upplevda orättvisor vilket vi har ärvt av våra jägar-samlar-förfäder, vilkas beteenden är evolutionärt anpassade efter en glesbefolkad och resursfattig miljömässig kontext. Svensken är generellt sett mer inriktad på vad som är rätt, än på vad som gynnar ingruppen relativt utgrupper till skillnad från kusinerna i syd — de genetiska jordbrukarna — som är mer blodsbands-orienterade och således har högre beredskap som grupp i ett mångkulturellt samhälle. Nordbor å andra sidan, drabbas av döda vinkeln i mångkulturens antåg och blir genom missriktad nordeuropeisk idealism extra sårbara för subversiva ideologier som maskeras i begrepp som syftar till rättvisa och jämlikhet.

Nordeuropéer inser ofta inte hur manipulativa sydlänningar kan vara i vinstsyfte, vilket är varför bl.a. zigenska tiggare utnyttjar vår goda tro. Opportunism tycks vara en överlevnadsteknik i deras gruppdividerade samhällen, till skillnad från Nordeuropas fram till nyligen homogena demokratier.

Hög social tillit beskrivs i samhällsvetenskapliga sammanhang som den mest typiskt svenska normen. Svenskar tycks ha världens kanske högsta interpersonella tillit, liksom den högsta tilliten till samhällsinstitutioner. Eftersom svenskheten har ett tydligt kulturförnekande drag och normen länge varit att inte göra skillnad på olika individer med hänsyn till deras bakgrund, kön eller klass — tvingas värdfolket rucka på sig själv till förmån för positiv särbehandling av fripassagerare. Mångkulturen har ersatt folkhemmet eftersom det ena med nödvändighet tar ut det andra. Detta är nödvändigtvis inte någon konspiration mer än vad det är en inbyggd och empiriskt belagd konsekvens av egalitarism och demokrati.

Den höga interpersonella tilliten bland nordbor tyder på en långsiktig inställning till relationer med andra. I andra kulturer är personliga relationer antingen mer transaktionsinriktade (jämför USA) eller gruppbaserade (jämför Mellanöstern). Svensken är investeringsorienterad och kommunikationen blir en avvägning mellan en högre kortsiktig kostnad för att skapa en relation, mot en likaledes högre vinst i form av en längre och djupare relation — mot bakgrund av istidens knappa resurser. Nordbons sparsamhet och långsiktiga samlar-karaktär tolkas ofta därför som snålhet.

Svensken är praktiskt taget missanpassad för storstadens asfaltdjungel. Skogen är den nordiska människans själ, medan främlingar dras mot stadens materialitet. Vårt $amhälle har blivit ett dårhus anpassat efter extrovert norm när vi i själva verket generellt trivs och frodas bäst i introverta sammanhang. I jobbansökningar är det tabu att skriva att man är introvert, vilket är ett tydligt tecken på globaliseringens hot mot det svenska.

Globaliseringen har lett till snabb accelerering av kulturkrockar och det svenska sinnelaget tycks inte hunnit anpassa sig då man inte behövt relatera till andra grupper innan och därmed inte behövt göra etnicitet till en central del av identiteten. En radikal nationalistisk retorik blir därför obekväm för svensken och en besynnerlig sits. Till skillnad från de närbesläktade finnarna har svensken haft svårt att relatera till nationalism och ser den som ett hot mot ”det fria sinnelaget”, också pga Sveriges rikes imperialistiska förflutna och monarkistiska natur.

Den svenska kulturen är mycket öppen för influenser utifrån, och amerikanisering eller anglofiering blir den gemensamma plattformen för både svenskar och ”nysvenskar”. Globalisering innebär därför en utjämning av kulturella uttryck och värderingar världen över till den minsta gemensamma nämnaren.

Om vi vill åstadkomma förändringar, bryta isen och väcka folkandan är det kring vår egen syn på oss själva som individer och vår egen individuella självförståelse som känslorna i grunden måste enas. Vi kan inte längre förenas av att allas syfte bara är egen enskild nytta. Kan man inte förstå sig själv så kan man inte förstå någon annan och då kommer också det ovillkorliga framväxande misstroendet tvingas ersättas av godtrogenhet.

Därför måste allas strävan alltid i grunden vara att försöka öka sin egen förståelse för sig själv för att därigenom bättre kunna förstå sina medmänniskor och sin omvärld.

När vänstern förnekar allt svenskt bekräftar de alltså det svenska och allt som är värt att bevara.

Annonser

Om Admin

Konservativ realist. Genomskådar politik via själslig och filosofisk analys av människans natur och vår samtid.
Det här inlägget postades i Antropologi. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s