Nationens- och den personliga integritetens förfall

1984_Branding

Hur kommer det sig att George Orwell och Ayn Rand har grönt ljus hos etablissemanget och återfinns på bokhyllorna? Deras böcker cementerar vår misstro mot 1900-talets diktaturer men utgör i samma veva en avledningsmanöver som lurar oss att tro att demokratin och marknaden lett till vår frihet. Högeroppositionen blir därmed tagen i flanken och avgränsad till att omfatta liberalism, försvar och patriotism som samhällets hörnstenar, samtidigt som massan inverterat Orwells budskap och använt 1984 som en instruktionsmanual för sin egen trälbindning.

Vi lever i exponeringens tidsålder och tvingas navigera i det översocialiserade samhällets sjösjuka. Grundfelet ligger i att vi gjort individen till den centrala delen i samhället och därmed upphävt personlig integritet till förmån för personlig politik, istället för att behålla den personliga integriteten och göra folket till politisk angelägenhet. Identitet blir istället uttrycket för temporära preferenser medan varaktig identitet raderas. Traditionen kommodifieras och kommer endast till sporadiska uttryck i symboliska reklam-sammanhang.

De urbaniserade ungkarlarna uppför sig inte längre med traditionell fason, och har annammat feminina beteendemönster. Skvaller, mobiltelefoneri och söta drinkar har ersatt whiskeyn, tobaken och varsamheten. Hårfönen har ersatt hatten och spegelbilden har blivit den personliga måttstocken vilket hämmar självdistansen som i vanliga fall får oss att inse våra begränsningar och felsteg — men som nu ersätts med stadsvandrande fåntrattar till muskelknuttar.

Ensamtid är inte längre en prioritet, och när stadsnisse väl tvingas spendera en stund i Guds tystnad tycks hen gnagas av en nervositet som får henom att retirera in i smarttelefonen. Konstant uppkoppling ersätter avkoppling och blir bedövningspreparatet som stänger ute tystnadens påträngade evighet som skvallrar om att hela tillvaron kanske är uppbyggd på falska grundvalar. Att täppa till naturens påbud med ideologiska skygglappar, trendriktig identitet och hyperaktivitet i ett försök att kontrollera livets ovissa aspekter är en bräcklig sits – ty det man sår får man skörda.

Smarttelefoner har förändrat våra liv drastiskt, till den grad att vi är uppkopplade och tillgängliga dygnet runt. Beaktar man detta inser man att det är osunt. Vi måste ge oss själva tid att smälta informationsupptaget och integrera processen i det verkliga livet. Facebook har över en miljard aktiva användare, och deras digitala imperium är det största sociala experimentet sedan bibeln nådde Europa.

Facebook har banat väg för liksinnighet och ett urholkande av integriteten – och har förvandlat människan till ett multitaskande djur. Ett socialt ingenjörsskap som blivit till en kontrollapparat av det mänskliga psyket. Staten vill skenheligt förse oss med övervakning eftersom det gröper ur vår integritet än mer samtidigt som vi konsumerar säkerhetsprodukter. Pannkaksstädernas utsträckta plattformighet slätar ut den privata sfären och gör oss till statens fjärrstyrda komponenter.

Fördelen med sociala medier är att man kan skapa en personlig plattform och dela idéer på det horistontella planet, men precis som med allt som är tillgängligt för masskonsumtion, urvattnas det till den minsta gemensamma nämnaren, och urartar i masspsykos.

Tystnaden viskar emellertid om att det ligger någonting ruttet över fenomenet att exponera sig själv och sina nära i uppmärksamhetssyfte på reguljär basis. Människan är ett socialt djur, men konstant begär efter extern validering är ofta synonymt med en undermedveten andefattigdom. Det inre självbedrägeriet tycks emellertid nödvändigt för att hålla uppe fasaden om det mångkulturella samhället där folkets sfär upplöses för det artificiella maskeradsamhället där kulturkrockar blir vardagsmat.

Då det gemensamma inte längre existerar, drar den alienerade medborgaren hellre sig tillbaka i den personliga sfärens kokong och telefonlandskap — och t.o.m. joggingturen måste förseglas med hörlurar och distraktion.

Att värna integriteten handlar om att skydda sin inre kärna; att hålla den kraften inom sig själv och familjen istället för att läcka som ett såll. Då står vi starkare i vinden, och man blir någonting istället för att vara ”allting” vilket är synonymt med ”ingenting”. Ett värnande om nationens integritet förutsätter och växer ur värnandet om det privatas okränkbara faciliteter — som i mångkulturens spår måste dikteras av förmyndarstaten vars långa arm gör intrång på hemfriden med hemläxor och jämställd föräldraförsäkring.

Först när vi förstått vikten av integritet kan vi etablera det psykologiska rum som inifrån och utåt expanderas till ett skyddande hölje över nationens intressen. Så som Norden var förr — glesbefolkat och oigenomtränligt, oantastligt och icke förhandlingsbart. Anpassat efter den introverta nordiska människotypen.

Digital masskommunikation tycks ha den motsatta effekten, och gröper ur vår ande samt kastar ut folksjälen på den globala marknadsplatsen där den följaktligen evaporeras och säljs ut för brödsmulor. Den digitala kommunikationen alternerar våra sinnen mer än vad vi förnimmar i stormens öga. Teknologi är ett neutralt verktyg men saknar man inre kompass och yttre moralstadgar dras man lätt med i det svarta hål som utgör tekno-kosmos.

Folk tycks inte inse att de avbryter den rytmiska cykeln och det momentum som tillgodogörs av interaktion i det verkliga livet. Teknologi får det att se ut som att vi ”sparar tid”, när vi i själva verket komprimerar den vilket resulterar i en förlust av det invändiga andrummet. Konceptet om linjär tid är förvanskligt och misstolkas av hedonister som blandar ihop kvalitetstid med tidens kvantitet. Att inte ens kunna åka till sommarstugan och koppla av utan att koppla upp sig på nätet och göra sig tillgänglig visar att man givit upp all form av integritet och möjlighet till avskildhet i naturen.

I ett samhälle fyllt med tillgjorda individer som försöker kompensera sin brist på spirituell och kulturell vitalitet med mätbara ytliga prestationer blir facebookbekräftelse givetvis den ultimata källan till omedelbar tillfredsställelse. Patologiska tendenser visar upp sig, och godhetsriddare delar meddelanden om ”fred” och ”kärlek” för att visa att de är trogna förkämpar av den moderna storstaden. Narcissismens tidsålder skapar ett behov för människor att demonstrera hur goda och humanitära de är i deras anspråk på tungviktstiteln i toleranskunskap.

Oddsen kring de långsiktiga effekterna av teknologiskt missbruk ser inte ut att stå till människans fördel. I ett bättre samhälle bör teknologin vara restriktiv till de lämpligast bemedlade och inte medel för masskonsumtion med påföljande hönsgård.

När vi framskrider i den progressiva teknologins värld bör vi göra det med sats i traditionens visdom som vår säkerhetslina och eviga länk till naturen.

Genom integriteten bygger vi våra barriärer, och skapar goda grannar.

Annonser

Om Admin

Konservativ realist. Genomskådar politik via själslig och filosofisk analys av människans natur och vår samtid.
Det här inlägget postades i Populärkultur, Psykologi, Satir. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s