Den röda bestens uppkomst

Marx-meme

Centralt Àr att förstÄ hur den marxistiska lÀrans moderna avlÀggare Àn idag kontrollerar samhÀllet, genom dekonstruerandet av det gamla Europa till förmÄn för det gudlösa sjÀlvhÀrskardömet.

Kriget mot Gud

Ateism Ă€r inget trossystem eller nĂ„gon religion. Den enda gemensamma nĂ€mnaren hos ateister Ă€r brist pĂ„ gudstro och övernaturliga fenomen. Varje plats och tid i den mĂ€nskliga historien inkluderar mĂ„nga olika trosuppfattningar — inkluderat ateism. I modern tid har ateism blivit en gemensam trend i det liberala vĂ€st. Den har anvĂ€nts i ideologiskt syfte för att förlöjliga högre vĂ€rderingar och lura vĂ„r ungdom in i materialismens mörka grĂ€nder. Kyrkan har ersatts med TVn, bönen med kalorirĂ€knaren och tron med massmedia.

I början pĂ„ 1700-talet började misstron fĂ„ fotfĂ€ste i Europa. Vid Ă„rhundradets slut utmanade filosofer öppet den religiösa makten och etablerade moderna koncept om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och individuell autonomi. Detta kulminerade i den franska revolutionenℱ. IdĂ©n om att Gud inte existerade puttrade under ytan och de tidiga feministerna i anglosfĂ€ren gjorde det tydligt att religion var ett hinder för kvinnors rĂ€ttigheter.

PÄ 1800-talet gav vetenskapen ateismen substantiellt momentum. Genom en intrikat betraktelse av naturen gjorde Darwin det möjligt att bli en intellektuellt tillfredsstÀlld ateist. Ateism garanterar dock inte föredömligt beteende mer Àn vad religion gör, vilket blir smÀrtsamt tydligt med kommunismens uppgÄng pÄ 1900-talet.

Den mest pĂ„fallande spridningen av ateism vĂ„llades historiskt genom den ryska revolutionen 1917, vilken bringade marxist-leninisterna till makten. Bolshevik-kommunister var inte bara ateister, utan i enlighet med Lenins terminologi militanta ateister☭. Före detta hade det beryktade ”terrorstyret” under den franska revolutionen etablerat en ateistisk stat med ”förnuftets kult” som officiell ideologi. Under denna tid avrĂ€ttades tusentals troende genom giljotinen.

Kommunism som sekulÀr kristendom

Kristendomen var vid det hĂ€r laget ”utdaterad”, och marxismen skapades nĂ€r vetenskapen i allmĂ€nhet och sociologin i synnerhet blev mer och mer relevant. Inom marxistisk filosofi refererar ”kulturell hegemoni” till de övertygelser, förklaringar, iakttagelser, vĂ€rderingar och moraliska normer av en styrande klass vars vĂ€rldsbild Ă€r accepterad som den kulturella normen eller ”universellt validerade ideologin”. Enligt 60-talets studentradikaler — mer kĂ€nda som 68’orna — hade vĂ€sterlandets styrande klasser i Ă„rhundradet proklamerat kristendomen som den dominanta ideologin, inte för att den var sann, utan för att den gynnade deras politiska och ekonomiska intressen. Att bryta deras maktstĂ€llning implicerade en underminering av kristendomen sjĂ€lv och dess sĂ„ kallade kulturella hegemoni. Problemet Ă€r bara att man raserade hela vĂ€sterlandets spirituella underlag pĂ„ vĂ€gen.

Den ökĂ€nde italienske kommunisten Antonio Gramsci drog en distinktion mellan vad han kallade ”krigets manöver” och ”stĂ€llningskriget”. Krigets manöver var den stalinistiska modellen dĂ€r man helt enkelt anvĂ€nde politiskt vĂ„ld för att nĂ„ sina mĂ„l. Men Gramsci trodde att detta inte skulle fungera i de mer högutvecklade vĂ€sterlĂ€ndska nationerna. För dessa lĂ€nder rekommenderade han ett stĂ€llningarnas krig. Detta betydde att först identifiera ”vĂ€xlingspunkter för social makt” och sedan en fredlig kontrollmanöver av dessa. VĂ€xlingspunkterna relaterar alla till den kulturella plattformen — i synnerhet konst och utbildning. De viktigaste vĂ€xlingspunkterna Ă€r befattningar som skolrektor, universitetsprofessor, lagstiftare, byrĂ„krat och journalist.

1967 omformulerades Gramcis filosofi om kulturell hegemoni med frasen ”den lĂ„nga marschen genom institutionerna”. IstĂ€llet för en lĂ„ng militĂ€rmarsch, i likhet med den kinesiska marxisten Mao Tse-Tung, skulle den lĂ„nga marschen i vĂ€sterlandets utvecklade lĂ€nder ske genom de mest kulturellt signifikanta sociala inistitutionerna — dvs skolor, universitet, rĂ€ttssalar, parlament och genom media, tidningar och television.

Den stora lockelsen av detta decennium var en transformering av kristendom till moralism, och moralism till politik, sÄ att man kunde ersÀtta tron med görat. Detta emot principen att mötet med kristus Àr centralt i varje situation. Den kristocentriska synen ersattes med en tolkning som sökte korrelera kyrkans undervisning med element inom den liberala diskursen, och vÀnda kristendomen utÄt.

Den historiska vÀnstern och den nya vÀnstern

Införandet av vÀnster och höger som politiska attribut hÀrstammar frÄn det franska parlamentariska systemet, dÀr rojalisterna Äterfanns pÄ parlamentets högersida och revolutionÀrerna pÄ vÀnstersidan. Som koncept strÀcker dock dikotomin sig mycket lÀngre bak i tiden. Det mest vÀlbekanta exemplet kan ses i hur indo-europeerna sÄg pÄ riktningarna. Oppositionen mellan de proto-indoeuropeiska orden för höger och vÀnster framstÀller ocksÄ en systematisk opposition mellan koncept som stark, klipsk, frisk och vÀnster vilken Àr ofördelaktig, skör, svag och elak.

Detta Àr en passande förklaring för vad vÀnstern kommit att bli idag. En politisk dinosaurie som problematiserat tillvarons alla aspekter utom sin egen, och tillgriper vÄld dÄ den inte fÄr som den vill. För vÀnstern Àr vÀstvÀrlden i sig en internationell borgarklass i förhÄllande till tredje vÀrldens proletariat. Denna binÀra uppdelning av tillvaron kommer direkt frÄn karl marx dialektiska bluffmakeri, som ser vÀrlden endast i ekonomiska termer.

Slutsatsen Ă€r att det Ă€r fruktlöst att försöka bygga ett bra vĂ€rdesystestem med avsaknandet av högre principer. Ateism borde vara förestĂ€llningen om att gud inte existerar som person — vilket blir en oundviklig konsekvens av vĂ€nsterns personifiering av tillvaron — istĂ€llet för en rörelse för nedmonteringen av all hierarki.

Kejsaren Àr naken, och egalitarianismens luftslott faller pÄ sina egna falska doktriner och historiska lögner. Harmoni med, snarare Àn dominans över naturen och ett utmanande av materliasmen och alla dess manifesteringar blir allt viktigare för att komma pÄ rÀtt köl.

Annonser

Om Keyser söze

Konservativ realist. GenomskÄdar politik via sjÀlslig och filosofisk analys av mÀnniskans natur och vÄr samtid.
Det hÀr inlÀgget postades i Ideologi. BokmÀrk permalÀnken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s