Den röda bestens uppkomst

Marx-meme

Centralt är att förstå hur den marxistiska lärans moderna avläggare än idag kontrollerar samhället, genom dekonstruerandet av det gamla Europa till förmån för det gudlösa självhärskardömet.

Kriget mot Gud

Ateism är inget trossystem eller någon religion. Den enda gemensamma nämnaren hos ateister är brist på gudstro och övernaturliga fenomen. Varje plats och tid i den mänskliga historien inkluderar många olika trosuppfattningar — inkluderat ateism. I modern tid har ateism blivit en gemensam trend i det liberala väst. Den har använts i ideologiskt syfte för att förlöjliga högre värderingar och lura vår ungdom in i materialismens mörka gränder. Kyrkan har ersatts med TVn, bönen med kaloriräknaren och tron med massmedia.

I början på 1700-talet började misstron få fotfäste i Europa. Vid århundradets slut utmanade filosofer öppet den religiösa makten och etablerade moderna koncept om mänskliga rättigheter och individuell autonomi. Detta kulminerade i den franska revolutionen. Idén om att Gud inte existerade puttrade under ytan och de tidiga feministerna i anglosfären gjorde det tydligt att religion var ett hinder för kvinnors rättigheter.

På 1800-talet gav vetenskapen ateismen substantiellt momentum. Genom en intrikat betraktelse av naturen gjorde Darwin det möjligt att bli en intellektuellt tillfredsställd ateist. Ateism garanterar dock inte föredömligt beteende mer än vad religion gör, vilket blir smärtsamt tydligt med kommunismens uppgång på 1900-talet.

Den mest påfallande spridningen av ateism vållades historiskt genom den ryska revolutionen 1917, vilken bringade marxist-leninisterna till makten. Bolshevik-kommunister var inte bara ateister, utan i enlighet med Lenins terminologi militanta ateister. Före detta hade det beryktade ”terrorstyret” under den franska revolutionen etablerat en ateistisk stat med ”förnuftets kult” som officiell ideologi. Under denna tid avrättades tusentals troende genom giljotinen.

Kommunism som sekulär kristendom

Kristendomen var vid det här laget ”utdaterad”, och marxismen skapades när vetenskapen i allmänhet och sociologin i synnerhet blev mer och mer relevant. Inom marxistisk filosofi refererar ”kulturell hegemoni” till de övertygelser, förklaringar, iakttagelser, värderingar och moraliska normer av en styrande klass vars världsbild är accepterad som den kulturella normen eller ”universellt validerade ideologin”. Enligt 60-talets studentradikaler — mer kända som 68’orna — hade västerlandets styrande klasser i århundradet proklamerat kristendomen som den dominanta ideologin, inte för att den var sann, utan för att den gynnade deras politiska och ekonomiska intressen. Att bryta deras maktställning implicerade en underminering av kristendomen själv och dess så kallade kulturella hegemoni. Problemet är bara att man raserade hela västerlandets spirituella underlag på vägen.

Den ökände italienske kommunisten Antonio Gramsci drog en distinktion mellan vad han kallade ”krigets manöver” och ”ställningskriget”. Krigets manöver var den stalinistiska modellen där man helt enkelt använde politiskt våld för att nå sina mål. Men Gramsci trodde att detta inte skulle fungera i de mer högutvecklade västerländska nationerna. För dessa länder rekommenderade han ett ställningarnas krig. Detta betydde att först identifiera ”växlingspunkter för social makt” och sedan en fredlig kontrollmanöver av dessa. Växlingspunkterna relaterar alla till den kulturella plattformen — i synnerhet konst och utbildning. De viktigaste växlingspunkterna är befattningar som skolrektor, universitetsprofessor, lagstiftare, byråkrat och journalist.

1967 omformulerades Gramcis filosofi om kulturell hegemoni med frasen ”den långa marschen genom institutionerna”. Istället för en lång militärmarsch, i likhet med den kinesiska marxisten Mao Tse-Tung, skulle den långa marschen i västerlandets utvecklade länder ske genom de mest kulturellt signifikanta sociala inistitutionerna — dvs skolor, universitet, rättssalar, parlament och genom media, tidningar och television.

Den stora lockelsen av detta decennium var en transformering av kristendom till moralism, och moralism till politik, så att man kunde ersätta tron med görat. Detta emot principen att mötet med kristus är centralt i varje situation. Den kristocentriska synen ersattes med en tolkning som sökte korrelera kyrkans undervisning med element inom den liberala diskursen, och vända kristendomen utåt.

Den historiska vänstern och den nya vänstern

Införandet av vänster och höger som politiska attribut härstammar från det franska parlamentariska systemet, där rojalisterna återfanns på parlamentets högersida och revolutionärerna på vänstersidan. Som koncept sträcker dock dikotomin sig mycket längre bak i tiden. Det mest välbekanta exemplet kan ses i hur indo-europeerna såg på riktningarna. Oppositionen mellan de proto-indoeuropeiska orden för höger och vänster framställer också en systematisk opposition mellan koncept som stark, klipsk, frisk och vänster vilken är ofördelaktig, skör, svag och elak.

Detta är en passande förklaring för vad vänstern kommit att bli idag. En politisk dinosaurie som problematiserat tillvarons alla aspekter utom sin egen, och tillgriper våld då den inte får som den vill. För vänstern är västvärlden i sig en internationell borgarklass i förhållande till tredje världens proletariat. Denna binära uppdelning av tillvaron kommer direkt från karl marx dialektiska bluffmakeri, som ser världen endast i ekonomiska termer.

Slutsatsen är att det är fruktlöst att försöka bygga ett bra värdesystestem med avsaknandet av högre principer. Ateism borde vara föreställningen om att gud inte existerar som person — vilket blir en oundviklig konsekvens av vänsterns personifiering av tillvaron — istället för en rörelse för nedmonteringen av all hierarki.

Kejsaren är naken, och egalitarianismens luftslott faller på sina egna falska doktriner och historiska lögner. Harmoni med, snarare än dominans över naturen och ett utmanande av materliasmen och alla dess manifesteringar blir allt viktigare för att komma på rätt köl.

Annonser

Om Keyser söze

Konservativ realist från Uppsala. Genomskådar politik via själslig och filosofisk analys av människans natur och vår samtid. Analyserar ideologier ur ett psykologiskt perspektiv. Nås privat via bloggens kontaktformulär.
Det här inlägget postades i Ideologi. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s