Det multikulturalistiska resonemangets felaktighet

differentraces

Inte sällan målas den ‘multikulturella smältdegeln’ upp som den ideala samhällsutopin varje modernt samhälle bör sträva efter att uppnå eftersom ett sådant samhälle sägs vara inte bara en gastronomisk explosion av kulturutbyte, utan även ett samhälle av tolerans, öppenhet och broderskap. I dess kontrast framställs dess monokulturella motpol som ett samhälle där trångsyntheten och rasismen frodas.

Resonemanget är intellektuellt oanständigt och är direkt kontradiktoriskt till den antropologiska etnicitetsforskningens epistemologi och förbiser också enkelt observerbara fakta om människans natur – Teorin om den multikulturella och antirasistiska samhällsutopin är otillämpbar i praktiken och är därför att betrakta som en felaktig hypotes.

Antropologisk forskning fastslår att etnicitet skapas i den sociala interaktionen med främlingar. Således blir det tydligt att det i ett monokulturellt samhälle finns väldigt liten anledning att göra etniciteten till en central del av sin identitet. I ett multikulturellt samhälle där människan ständigt möter olika kulturer, gör hon sig ständigt påmind om sin egen etnicitet och tenderar då att ge upphov till etnonationalistiska tankeströmningar. Eugeen Roosens visar i Creating Ethnicity hur flamländska bönder bosatta på den vallonska vischan har väldigt liten anledning att göra etniciteten till central identitetsmarkör medan flamländare bosatta i Bryssel har väldigt stor anledning att göra etniciteten till central identitetsmarkör eftersom de, i sitt dagliga möte med fransktalande valloner och användet av franska istället för flamländska, ständigt blir påminda om sin flamländskhet vilket ofta föder känslor av undergivenhet och förtryck, något som i sin tur föder rasism.

Samtidigt är det ett ofrånkomligt faktum att människan är ett grupporienterat flockdjur som trivs bäst bland- och därför också söker sig till – folk som ser ut, pratar och tänker som hon själv. Det tydligaste exemplet på hur denna kollektivism ter sig i multikulturella miljöer är USA där samhällets olika folkgrupper bildat sina egna endogama och homogena ”städer-i-staden” i form av Little Italy, Chinatown, Little Havanna och andra liknande konstellationer. Ytterligare exempel på fenomenet återfinns i Mitchels fältstudie av rhodesiska gruvarbetare bland vilka baracker och bordsplaceringar i matsalen och ölstugan präglades av en tydlig etnokulturell segregation. Liknande tendenser kan också urskiljas i Sverige när invandrare skapar etniska föreningar och andra slags sociala organisationer med etnicitet och kultur som grund.

Ett ”oss” kan enbart existera i relation till ett ”dem” och det är därför direkt felaktigt att påstå att ett monokulturellt samhälle är mer rasistiskt än ett multikulturelltsamhälle eftersom verkligheten tydligt fastslår det direkt motsatta.

Nämnda studier
Mitchel, James Clyde The Kalela dance
Roosens, Eugeen Creating Ethnicity

Annonser

Om Tyler Durden

Antropolog med libertariansk läggning som skådar rådande samhällsordning ur frihetligt perspektiv.
Det här inlägget postades i Antropologi, Filosofi, Kultur. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s