Identitetspolitiska paradoxer

facebook-9fc8d8

Identitetspolitiken har gjort en alldeles utomordentligt makaber resa. En resa runt sin egen axel för att nu återfinna sig på samma ruta där resan en gång började. Det man var för , är man emot idag och det man var emot är man för idag. Inkludering har blivit exkludering, antisexism har blivit sexism och antirasism har blivit rasism.

Identitetspolitikens existensberättigande baseras på fysiska attribut, något som kan te sig kontradiktoriskt då det är just utseendefixering den utger sig för att bekämpa. Men faktum är att identitetspolitik inte handlar om att lösa samhällskonflikter, den handlar om att skapa dem. Det är så den får näring. Det är så den får sitt raison d’être. När en konflikt är löst måste man därför skapa en ny.

Identitetspolitiken tog sina första andetag som ett motstånd mot USAs och Sydafrikas respektive apartheidsystem. Den ena åtgärden följdes av den andra och idag är cirkeln sluten. Idag vill man dekonstruera alla sina egna reformer och återvända till dåtidens apartheid. Idag ser vi hur identitetspolitiken huvudlöst tillskriver olika hudfärger olika grader av ”makt” och hur den förespråkar kulturisolation och till och med rassegregerade zoner på universiteten.

Med hjälp av den intersektionella förtrycksmatrisen kan identitetspolitiken rangordna folk baserat på deras fysiska attribut och personliga preferenser. Samtidigt som den motsätter sig rasism och sexism ägnar den alltså stora delar av dagen till att själv värdesätta folk baserat på deras melaninhalt och könshormon. Det finns dock en skillnad, identitetspolitiken har vänt uppochned på den rasbiologiska hierarkin; här är vit hud lika med ondska och andra negativa, medfödda egenskaper. Konstruerandet av fiktiva konflikter lever vidare.

Också feminismen är en identitetspolitisk avgrening och i egenskap därav har även ”kvinnokampen” gjort en 180-vändning beträffande sina mål och principer. När hjulet sattes i rullning var det en självklarhet att kvinnor var berättigade samma fri- och rättigheter som sin manliga motpol. Kvinnan skulle ha rätt att, oemotsagt, vistas och röra sig i samma rum som mannen. Idag ekar tongångarna av det motsatta. Idag förespråkas separata badtider för kvinnor och män, könssegregerade publikhav på konserter, genusdagis där flickor fråntas sin frihet att vara flickor och ett frenetiskt vurmande för kvinnlig kvotering som i praktiken innebär att kvinnor fråntas rätten att själv välja yrke och karriär.

I begynnelsen var det också viktigt att revoltera mot det puritanska och förlegade kvinnoförtrycket som tvingade kvinnan att kuva sin sexualitet. Genom att framtvinga en sexuell revolution lyckades man uppnå sitt mål, kvinnan blev ”frigjord”. Idag klagas det dock på ett översexualiserat samhälle och denna självförvållade promiskuitet ska nu ersättas med victoriansk puritanism – för inte så länge sedan föreslog SSU en samtyckeslagstiftning och identitetsvänstern på andra sidan Atlanten har länge propagerat för liknande idéer i form av ”consent forms”. En gång i tiden fanns något som hette äktenskap, detta koncept fungerade – i princip – exakt som en samtyckeslag. Men då hette det att äktenskapet var en kvinnofälla och då hette det också att en kvinna har rätt att göra vad hon vill med sin kropp. Idag vill man tillbaka till hur det var innan.

Olyckligtvis kommer identitetspolitken aldrig själv inse att den går runt i cirklar. Men överallt i välrden ser vi att folk börjar resa sig och säga ifrån. Folket har tröttnat på att identitetspolitiska villfarelser låtits överskugga de frågor som faktiskt betyder något och uttrycker sin misstro och sitt missnöje genom att rösta på ”högerpopulister”.

Snart är idiotin synlig för alla.

Annonser

Om Tyler Durden

Antropolog med libertariansk läggning som skådar rådande samhällsordning ur frihetligt perspektiv.
Det här inlägget postades i Ideologi, Kultur, Politik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s