Att dansa med djĂ€vulen

Bildresultat fĂƒÂƒĂ‚Â¶r dance with the devil

NĂ€r jag en gĂ„ng besökte en söndagsmĂ€ssa började den nyinvigda kvinnliga prĂ€sten predika om hur lĂ€tt det Ă€r att bli cynisk mot det moderna samhĂ€llet, och att vi mĂ„ste komma ihĂ„g att vi trots allt har det vĂ€ldigt… bra. Minskande vĂ„ld, materiell bekvĂ€mlighet, fungerande toaletter osv. SĂ„ lĂ„ngt bra. Hon fortsatte med att den ökade rapporteringen av brott inte Ă€r detsamma som reellt ökande vĂ„ld, och att vi mĂ„ste tĂ€nka pĂ„ flyktingar och ja.. Ni kan visan. Samma sak varje söndag. Vi mĂ„ste helt enkelt sluta mĂ„la fan pĂ„ vĂ€ggen och vara lydiga. Undertecknad hĂ„ller med om att man inte ska drunkna i sin egen negativitet och nyheternas psykologiska krigföring, men sĂ€ttet som prĂ€sten talade varmt om materialism och fungerande toaletter fick mig att rynka pĂ„ ögonbrynen mer Ă€n en gĂ„ng, innan jag kastade in handduken och lĂ€mnade förestĂ€llningen medan jag fortfarande hade hedern i behĂ„ll. Hon försökte, men de underliggande motiven var tveksamma. Det lĂ€t inte som att hon verkligen menade vad hon sa, utan mer som att hon kĂ€nde sig tvingad att sĂ€ga det, av nĂ„got eller nĂ„gon.. Ett förbrilt försök att hĂ„lla passagerarna lugna pĂ„ ett sjunkande skepp. LĂ€s mer

Annonser
Publicerat i Psykologi, Religion | MĂ€rkt , , , , , , | LĂ€mna en kommentar

Gudarna Ă€lskar Heavy Metal

Relaterad bild

Folk har i allmĂ€nhet svĂ„rt för hĂ„rdrock och heavy metal, men det borde inte komma som nĂ„gon överraskning. Det Ă€r ju bara skrammel för opolerade mansgrisar som borde kamma sig, Ă€r den implicita uppfattningen. Det var ungefĂ€r min uppfattning, Ă€nda tills genren en dag fĂ„ngade min nyfikenhet och en ny vĂ€rld öppnades. Det fanns mer Ă€n vad man kunde höra med blotta öronen – för den som vĂ„gade se efter. LĂ€s mer

Publicerat i Kultur | LĂ€mna en kommentar

Konsten att drĂ€pa en matador

Relaterad bild

Demokratin kan ses som en medryckande tjurfÀktningsshow, men dÀr demokratin bestÄr av spektaklet sjÀlvt, samtidigt som ÄskÄdarna Àr hopplöst fÀngslade av sin egen sjÀlvfascination. I romarriket underhöll sig befolkningen genom att gÄ pÄ gladiatorspel, idag har politiken förvandlats till sjÀlva förestÀllningen. Om vi inte tar tjuren vid hornen och en gÄng för alla siktar pÄ matadoren Àr publiken dömd att vara evigt trollbunden av sitt eget blindstyre, som stÀndigt missar matadoren för skynket.

För att bryta förtrollningen och komma till vÄra sinnens fulla bruk mÄste vi med ljus och lykta vandra in i demokratins psyke och ta fast den inre bebisen med egna hÀnder. Vi mÄste göra detta eftersom mÄnga av oss Àr trötta pÄ att inte kunna leva i ett vuxet samhÀlle. LÀs mer

Publicerat i Psykologi | LĂ€mna en kommentar

SprÄkreformen

Flashcard letter H is for hen

Efter ytterligare en patenterad valseger för sossarna i det svenska valet Ă€r det hög tid att man pĂ„skyndar den pĂ„började, orwellianska marschen genom ordböckerna och, pĂ„ allvar, tar sig en titt pĂ„ vĂ„ra svenska ordsprĂ„k. Ty mĂ„nga av dessa Ă€r förlegat bonniga och direkt odemokratiska — NĂ€r samhĂ€llet förĂ€ndras mĂ„ste ocksĂ„ sprĂ„ket förĂ€ndras för att mĂ€nniskan bĂ€ttre ska kunna orientera sig i det rĂ„dande kaos som verkligheten innebĂ€r och dĂ„ gĂ„r det inte att ha folk som slĂ€nger sig med talesĂ€tt som reflekterar ett gammelmodigt och underutvecklat levnadssĂ€tt. Med anledning dĂ€rav presenterar jag, hĂ€r nedan, uppdaterade versioner av folkkĂ€ra ordsprĂ„k sĂ„ att de bĂ€ttre reflekterar vĂ„r samtid och pĂ„ sĂ„ vis blir enklare att relatera till, samtidigt som de ocksĂ„ blir mer lĂ€ttbegripliga för nysvenskarna. Det Ă€r ju trots allt 2018!

Om inte Sverige kommer till Muhammed fÄr Muhammed komma till Sverige.
OcksÄ burqan har sina hÄl.
NÀr imamen Àr borta festar döttrarna under minareten.
Att göra en kebabtallrik av en klick sÄs.
Alla Àr vi ensamkommande flyktingbarn i början.
En sosse gör inget kalifat.
LÀgg inte högerröst i vÀnsterland.
Att inte se högern för all vÀnster.
En hög skatt förhöjer begravningsavgiften.
MÄnga bÀckar blÄ gör en rödgrön Ä.

Heja Sverige!

 

Publicerat i Kultur, Satir | LĂ€mna en kommentar

Sagan om den magiske rektorn

red-old-wizard-character-cartoon-illustration-magical-outfit-65671554

Det var en gĂ„ng en liten skola i ett litet bysamhĂ€lle och som alla andra skolor i landet, led ocksĂ„ denna skola av elever som inte nĂ„dde upp till uppsatta kunskapsmĂ„l. En dag dök det upp en ny rektor pĂ„ skolan, en belĂ€st man med fler högskolepoĂ€ng Ă€n han hade hĂ„rstrĂ„n pĂ„ sitt kala huvud. Han lovade att fĂ„ skolan pĂ„ rĂ€tt kurs igen och förklarade för lĂ€rarna att problemet ligger i att de duktiga eleverna sitter pĂ„ alla fina betyg och att resultaten sjunker eftersom dessa vĂ€grar dela med sig av kakan till de sĂ€mre lottade eleverna. DĂ€rför föreslog den nya rektorn att betygen, hĂ€danefter, mĂ„ste omfördelas jĂ€mlikt mellan klasser och elever – ”Precis som Robin Hood”, konstaterade rektorn.

Och mycket riktigt hade samtliga elever fĂ„tt godkĂ€nt betyg redan första provet efter att den nya rektorn tillsattes. I lĂ€rarrummet höjdes kaffekopparna i en skĂ„l för frĂ€lsaren och man sjöng snapsvisor i hans namn. NĂ€r höstterminen avslutades gick samtliga elever i julledighet med godkĂ€nda betyg trots att det varit svĂ„rt att fĂ„ ihop det mot slutet. Men, redan under vĂ„rterminens andra mĂ„nad kallades det till krismöte – proven och lĂ€xförhören var genomförda, men det fanns inga poĂ€ng att redistribuera.

”Vi kan vĂ€l alltid bara skriva ut diplom Ă€ndĂ„?”, sade en sjĂ€lvsĂ€ker magister.
”Grannbyn kanske kan ge oss nĂ„gra poĂ€ng pĂ„ lĂ„n?”, undrade en bekymrad lĂ€rarinna.
”Vi kanske kan dela ut en karamell för varje rĂ€tt svar vid nĂ€sta prov?”, frĂ„gade en nyanstĂ€lld lĂ€rare som efter mötets gĂ„ng fick sparken.

Personalen var helt oförstÄende. Varför hade eleverna sÄ plötsligt slutat prestera? Eleverna var lika oförstÄende och mÄnga stod nu i kö till lÀrarrummet medan andra gÄtt ut i skolkstrejk för att visa sitt djupa missnöje med den dÄliga lönen. De elever som tidigare presterade kallades in pÄ förhör och skolan gjorde till och med husrannsakningar hemma hos dem i hopp om att hitta undangömt studiematerial och hemliga anteckningar. Allt utan resultat.

En dag innan sommaravslutningen annonserade rektorn att betygssystemet gÄtt i konkurs och att den enda lösningen var att skriva ut sÄ mÄnga diplom som möjligt och dela ut dem till eleverna ÀndÄ. Vart eleverna tog vÀg sedan Àr det ingen som vet.

Hur allt kunde gÄ sÄ fel var det aldrig nÄgon som förstod och mÄnga försöker Àn idag finna svaret, men ingen har lyckats. Och enligt mÄnga historiker Àr det vÄr tids största gÄta.

Publicerat i Ekonomi, Satir | LĂ€mna en kommentar

Att förestÀlla sig Lennons (van)förestÀllningar

75e8939f4001e0f0b4b053ae40790267

Det Àr snart femtio Är sedan John Lennon nedtecknade signaturmelodin till Det Kommunistiska Manifestet och det Àr hög tid att ta ett djupt andetag, hÄlla för nÀsan och dyka in i textraddan av förestÀllningar för att granska hur mycket av John Lennons uppmaningar som överensstÀmmer med nutiden och försöka utreda om resultatet verkligen Àr sÄ övergripande positivt som han sjÀlv förutspÄr.

Musikstycket kĂ€nner alla igen – Ett ikoniskt pianoriff kompletteras med artistens uppmaningar till lyssnaren att förestĂ€lla sig diverse hokuspokus och hur implementerandet av detta vaga hokuspokus kommer resultera i en bĂ€ttre vĂ€rld. Även om John Lennon nog var musikalisk ska vi snart se att hans överskattade ideologiska pladder lĂ€mnar mycket att önska och att en mer oförblommerad och mer verklighetstrogen version av samma musikstycke Ă„terfinns i Disneyfilmen Lejonkungen dĂ€r dramats antagonist, Scar, lovar konungarikets hyenor guld, gröna skogar och mĂ€tta magar om bara han fĂ„r komma till makten.

I den första versen uppmanas lyssnaren att förestĂ€lla sig en vĂ€rld utan varken paradis över vĂ„ra huvuden eller helvete under vĂ„ra fötter, en vĂ€rld dĂ€r vi lever för idag. Ett mer trĂ€ffsĂ€kert förkroppsligande av precis allt som Ă€r fel med nuvarande ordning Ă€r svĂ„rt att formulera – Helvetet finns inte lĂ€ngre under vĂ„ra fötter eftersom vi lever i det och befolkningen blir allt mer hedonistisk och fĂ„r allt högre och högre tidspreferens. Koncepten himmel och helvete har ersatts av en gigantisk och expansiv statsapparat som Ă€r sĂ„ fokuserad pĂ„ att ”leva i nuet” att den glömmer allt vad framtid heter och tappar alla förankring till historien vilket resulterar i krig, inflation och skuldsĂ€ttning och en befolkning som tappar kontakten med sig sjĂ€lv, sin kultur och sina ambitioner.

JĂ€ttetrevligt, Johnny. Verkligen.

I den andra versen ombeds vi förestÀlla oss en vÀrld utan nationer och utan religion och hur detta skulle innebÀr en vÀrld utan krig. NÀr jag nu följer Johnnys uppmaning och blundar för att förestÀlla mig en sÄdan vÀrld ser jag en vÀrld dÀr den organiska mÀssan som utgör en nation med tillhörande kultur har ersatts med staten som gör intrÄng pÄ privat egendom och individuellt sjÀlvbestÀmmande. En centraliseringsprocess som förnekar förtryckta minoriteter att leva som de sjÀlv önskar i sina alldeles egna nationer och en grÀnshantering som skapar oreda i samhÀllet. Jag har förestÀllt mig, John. Men, jag ser inte hur detta resulterar i en fredlig och konfliktfri vÀrld. TvÀrtom. Och varför skulle religionsfrihet vara nÄgot dÄligt?

I refrĂ€ngen pĂ„pekar Johnny att han kanske trots allt bara Ă€r en drömmare, men ocksĂ„ att han förmodligen inte Ă€r ensam och alla bara ansluter sig kan vĂ€rlden bli ett. Den första invĂ€ndningen Ă€r hĂ€r att Johnny inte Ă€r en drömmare, utan att han Ă€r en fullkomligt naiv idealist som inte vet skillnad mellan utopi och dystopi och den andra invĂ€ndningen Ă€r vilka tusan detta ”vi” som vi uppmanas ansluta oss till utgörs och vem fan Ă€r denna ”vĂ€rlden” som Ă€ntligen ska bli en? Och ett med vadĂ„? Nej du, John. Jag tycker det lĂ„ter rĂ€tt illa det hĂ€r.

I den sista lĂ„tversen ombeds vi förestĂ€lla oss att det inte finns nĂ„gra Ă€godelar och varken girighet eller hunger och i dess stĂ€lle ett slags ”mĂ€nsklighetens broderskap”. HĂ€r behöver vi inte lĂ€ngre knipa igen ögonen riktigt och aktivt koncentrera oss pĂ„ uppmanad förestĂ€llning. HĂ€r kan vi istĂ€llet öppna ögonen och se oss omkring för faktum Ă€r att det faktiskt funnits – och fortfarande finns – lĂ€nder som tillĂ€mpat denna förestĂ€llning i praktiken (Sovjetunionen, Kuba, Nordkorea, Vietnam, Venezuela, Zimbabwe, Kambodja mfl) och det har, helt utan undantag, alltid slutat i humanitĂ€r katastrof. Inte kul, Johnny. Inte kul.

Som vi ser finns det egentligen ingen anledning att sitta och fantisera dÄ det vi av Herr Lennon uppmanas förestÀlla oss faktiskt redan, i mÄngt och mycket, Àr vad som finns omkring oss. Vi lever i den lennonianska utopin och vi kan krasst konstatera att Johnnys dröm Àr en mardröm.

Johns vĂ€g till fred, broderskap och en vĂ€rld dĂ€r vi ”bara Ă€r”, Ă€r i sjĂ€lva verket en kompass som tar oss till krig, hat och frustration. Allt det han tycker bör avskaffas för att nĂ„ dit, Ă€r egentligen vad som behöver implementeras. Global harmoni nĂ„s genom lokal harmoni och en sĂ„dan förutsĂ€tter religion (kultur), nationsgrĂ€nser och egendomsrĂ€tt. Det bör Ă€ven finnas saker vĂ€rda att dö för och mĂ€nniskan bör blicka mot framtiden med dĂ„tiden som referensram för att stabilisera ett ”nu” som hĂ„ller för ett ”sedan”. Att ”leva i nuet” Ă€r neobuddhistisk flams som förmodligen, egentligen, konnoterar mer spirituellt djup Ă€n genomsnittlig, brajrökande lennonit vill- eller ens kan förstĂ„.

 

Publicerat i Satir | LĂ€mna en kommentar

Samexistens förutsĂ€tter civiliserade attityder

Bildresultat för african american family pre civil rights

Vare sig rasism eller pĂ„tvingad assimilation kommer lösa nĂ„gra problem gĂ€llande invandringsfrĂ„gan. Lösningen ligger i fredlig och frivillig separation, dĂ€r alla grupper gĂ„r sin egen vĂ€g och bejakar sin identitet. Först nĂ€r kulturen Ă€r folkligt förankrad, kan fredlig samexistens uppstĂ„. Det Ă€r statens assimilationspolitik – dvs viljan att generalisera och sammanpressa befolkningen samt reducera dem till ”individer” – som gör att grupper krockar med varandra och blir osĂ€kra pĂ„ sin identitet. Som konsekvens uppstĂ„r en allergisk atmosfĂ€r dĂ€r folks offentliga maskering inte överensstĂ€mmer med deras privata intentioner. Detta skapar ett lĂ„st samhĂ€lle, dĂ€r ingenting verkligt kan diskuteras eftersom nĂ„gon kan bli förolĂ€mpad, vilket gör att vi försöker lĂ€gga ned dubbelt sĂ„ mycket energi pĂ„ den inslagna vĂ€gen genom Ă€nnu mer pĂ„tvingad integration, demokrati och vĂ€lfĂ€rd.

En hemlĂ€xa finner vi i hur Amerika sĂ„g ut innan 68-rörelsens kulturella nedmontering. Svarta och vita var separerade, och bĂ„da gjorde sin grej. PĂ„ det hela taget mĂ„dde bĂ„de den svarta och vita befolkningen mycket bĂ€ttre, eftersom man respekterade varandras olikheter och kunde lĂ€ra sig av varandra. Svarta och vita kunde sitta i sina egna kyrkor utan att kĂ€nna sig ”uteslutna”, och behövde inte göra intrĂ„ng pĂ„ varandra. Det fanns Ă€rbara konservativa afrikanska familjer som tog till sig civiliserade och kristna vĂ€rderingar och kunde leva sida vid sida med sina vita medmĂ€nniskor.

Det som var naturligt innan jĂ€mlikhetens korstĂ„g var den organiska sociala ordningen i vilken afro-amerikaner hade en sammanhĂ„llning med sammansatta familjer i egna samhĂ€llen. Den ‘politiska segregationen’ som rĂ„dde var inte del av denna naturliga ordning och var i strikt motstĂ„nd med alla amerikaners (inklusive vitas) vĂ€rderingar och mĂ„l.

Med segregationens uppbrott slapp företagare, andra privata aktörer och privatpersoner Àntligen diskriminera mot sin vilja, men med uppbrottet tillkom ocksÄ vÀlfÀrdsstatens expansion med tillhörande program och lagstiftning som var direkt skadliga för, framförallt, samhÀllets mest utsatta minoriteter.

Via generösa bidrag, löne- och bostadsregleringar, vapenlagar, invasiv skolpolitik och den sexuella revolutionen, luckrades den naturliga sammanhÄllningen i det afro-amerikanska samhÀllet upp; skilsmÀssorna ökade, skolresultaten sjönk, trygghetskÀnslan minskade och arbetslösheten steg.

Afro-amerikanerna frÄntogs sÄ vÀl sin individuella agens och sina incitament att ta ansvar för sina egna liv och förvandlades till vÀnsterns alldeles egna bomullsplockare, mottagliga för Statens kapitalförstörande och godhetsförklÀdda manipulation.

Detta exempel visar att vi mĂ„ste undvika bĂ„de rasism och pĂ„tvingad assimilation, och sikta pĂ„ vĂ€lvillig nationalism. Vithets-nationalismen prĂ€glas av omoraliska element eftersom de ser ned pĂ„ andra grupper. De ser pĂ„ nationen som sin egen, istĂ€llet för att se sig sjĂ€lva som en del av nationen. De gottar sig i att den vita vĂ€rlden Ă€r mer utvecklad Ă€n den afrikanska, trots att detta beror pĂ„ naturliga omstĂ€ndigheter och att det dĂ€rför finns ett moraliskt incitament för den vita vĂ€rlden att faktiskt hjĂ€lpa Afrika, istĂ€llet för att anamma primitiv klanmentalitet. Men för att civiliserad invandring ens ska kunna ske i nĂ„gon som helst rimlig omfattning, mĂ„ste vĂ€nstern avskaffas – och deras importerade valboskap mĂ„ste deporteras. Invandring mĂ„ste ske med rĂ€tt intentioner, inte via skenheliga maktansprĂ„k. Detta inkluderar att distansera sig frĂ„n alla rasister som poserar som den vita vĂ€rldens beskyddare, nĂ€r de i sjĂ€lva verket bör förpassas till de fĂ€ngelser och ghetton dĂ€r de hör hemma.

Individualism och mĂ„ngkultur Ă€r problemet, inte enskilda grupper. Att hetsa mot andra grupper, vare sig judar eller islamister, för att stĂ€rka den egna stĂ€llningen och förtroendet Ă€r uppenbarligen inte en fruktbar politisk strategi. Fungerande samexistens krĂ€ver civiliserade attityder, vilket innebĂ€r att sĂ€ga nej till det moderna samhĂ€llets mĂ€nniskofientliga likriktning och ”vĂ€lfĂ€rd”. Politiken har inte kunnat lösa nĂ„gra problem och nu Ă€r det upp till oss att stĂ€rka vĂ„rt eget civilsamhĂ€lle.

Publicerat i Kultur | LĂ€mna en kommentar